Fakta om migration och kriminalitet i Sverige

Den senaste tiden har det spridits onyanserad och ibland helt felaktig information om Sverige och svensk migrationspolitik. Här bemöter Utrikesdepartementet några av de vanligaste påståendena.

Påstående: "Det är inte länge sedan som Sverige upplevde sin första islamistiska terrorattack"

Fakta: Det enda kända försöket till en sådan attack inträffade 2010. Ingen dödades utöver gärningsmannen. Motiven bakom dådet i centrala Stockholm den 7 april 2017 där fem personer berövades livet och ett flertal skadades är inte helt klarlagda, och även om dådet har likheter med attacker utförda av islamistiska terrorgrupper har ingen sådan grupp tagit på sig ansvaret. Uppgifter om den misstänkte gärningsmannens motiv har inte officiellt bekräftats av Polisen. Utredningen pågår fortfarande.

Polisens webbplats

Påstående: "Det har skett en stor ökning av vapenvåld i Sverige"

Fakta: Våldet har generellt sett minskat i Sverige de senaste 20 åren. Samtidigt visar återkommande undersökningar att människor i Sverige och även andra västländer har en uppfattning om att våldet tvärtom ökar. Föreställningar om ökat våld har kopplats ihop med antalet invandrare i Sverige. Men samtidigt visar forskning att det inte finns belägg för att invandring skulle leda till ökad brottslighet. Trots att antalet invandrare i Sverige ökat sedan 1990-talet har utsattheten för våldsbrott minskat.

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik över dödligt våld konstaterades år 2016 106 fall av dödligt våld i Sverige. Det är en minskning med 6 fall, jämfört med 2015 då 112 fall kunde konstateras. Sedan 2002, då Brå påbörjade statistiken, har nivån över konstaterade fall av dödligt våld varierat mellan 68 och 112 fall per år, utan en tydlig trend. Under perioden har den genomsnittliga nivån varit 92 fall årligen. De senaste två åren har antalet konstaterade fall av dödligt våld legat på en högre nivå (112 resp. 106 fall). Antalet har visat på stora årliga variationer och det är för tidigt att säga om den högre nivån är ett trendbrott från den genomsnittligt sett stabila utveckling som gällt sedan 2002.

Kriminalstatistik 2016 – Konstaterade fall av dödligt våld, på Brås webbplats (pdf)

Studier av Brottsförebyggande rådet visar att det dödliga skjutvapenvåldet inom ramen för kriminella konflikter har ökat. Antalet bekräftade eller sannolika skjutningar var 20 procent fler 2014 än 2006. Statistik visar också att 17 personer dödades med skjutvapen år 2011, medan motsvarande antal år 2015 var 33.

Siffror från United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) visar att det år 2012 begicks 0,7 mord per 100 000 invånare i Sverige. Motsvarande siffra för USA var 4,7 och för Venezuela 53,7.

United Nations Office on Drugs and Crime

Påstående: "Det har skett en stor ökning av antalet våldtäkter i Sverige"

Fakta: Antalet anmälda våldtäkter i Sverige har ökat. Men våldtäktsbegreppet har vidgats över tid, vilket gör det svårt att jämföra siffrorna. Det blir också missvisande att jämföra med andra länder eftersom många handlingar som betraktas som våldtäkt enligt svensk lag inte anses vara våldtäkt i många andra länder.

Till exempel: Om en kvinna i Sverige anmäler att hon blivit våldtagen av sin make varje kväll under ett års tid räknas det som 365 separata brott medan det i de flesta andra länder skulle registreras som ett enda, eller inget, fall.

Viljan att rapportera skiljer sig även avsevärt åt mellan olika länder. I ett samhälle där det talas öppet om dessa brott, och där offren inte skuldbeläggs, kommer även fler fall att rapporteras. Sverige har medvetet arbetat för att skapa ett klimat där kvinnor känner att de kan rapportera alla brottsliga handlingar.

Läs mer om våldtäkt i lagens mening:

Brottsbalken, Kap. 6 Om sexualbrott, på Notisums webbplats

Brottsutvecklingen i Sverig fram till år 2015, på Brås webbplats (pdf)

Påstående: "Flyktingar ligger bakom den ökade brottsligheten, men det mörkar myndigheterna"

Fakta: Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) nationella trygghetsundersökning utsattes drygt 13 procent av befolkningen för brott mot enskild person under 2015. Det är en ökning jämfört med föregående år, men på ungefär samma nivå som 2005.

Brå har genomfört två studier där representationen av personer med utländsk bakgrund bland brottsmisstänkta studeras, senast 2005. Studierna visar att majoriteten av de som är misstänkta för brott är födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar. Studierna visar också att den alldeles övervägande majoriteten av de personer som har utländsk bakgrund inte är misstänkta för något brott.

Personer med utländsk bakgrund är oftare misstänkta för brott än personer med svensk bakgrund. I den senare studien är det 2,5 gånger så vanligt att utrikesfödda är misstänkta för brott jämfört med svenskfödda med föräldrar födda i Sverige. Forskare på Stockholms universitet har i en senare studie visat att huvudskillnaden i brottslighet mellan invandrare och övriga befolkningen berodde på skillnader i socioekonomiska uppväxtförhållanden i Sverige. Det handlar då om faktorer som föräldrarnas inkomst och sociala förhållanden i det bostadsområde individen har vuxit upp i.

Stockholms universitets webbplats

Svenska myndigheter har inget att vinna på att mörka statistik och fakta utan eftersträvar en öppen och faktabaserad dialog. Sverige är ett öppet samhälle som styrs av en offentlighetsprincip som innebär att allmänheten, t ex enskilda individer och företrädare för media, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet.

Påstående: "I Sverige finns ett antal no-go-zones där kriminalitet och gäng har tagit över och dit blåljus-tjänsterna inte vågar åka"

Fakta: Fakta: I en rapport som släpptes i februari 2016 och som uppdaterades i juni 2017 pekar Polismyndigheten ut 61 bostadsområden runt om i landet som i allt större utsträckning har kommit att präglas av brottslighet, social oro och otrygghet. Jämfört med andra platser i samhället har polisen svårt att utan extra resurser och insatser genomföra sitt uppdrag i några av dessa områden. Det betyder dock inte att polis och räddningstjänst inte verkar i dessa områden eller att svensk lagstiftning inte gäller. Tvärtom prioriteras nu polisens närvaro i dessa områden.

Orsakerna till problemen i de här områdena är komplexa och mångfacetterade. För att vända utvecklingen krävs det insatser från hela samhället och på alla nivåer.

Polisens rapport om utsatta områden

Påstående: "Den höga invandringen gör att Sverige närmar sig systemkollaps"

Fakta: Nej. Svensk ekonomi är stark. Trots höga kostnader för invandring redovisade Sverige ett överskott i de offentliga finanserna under 2015 och prognoserna pekar på att överskottet förstärks till år 2020.

Dessutom har Sverige under de senaste två åren haft en av Europas högsta tillväxttakter. Ungdomsarbetslösheten har minskat kraftigt och ligger på sin lägsta nivå på 13 år och långtidsarbetslösheten (12 månader eller längre) är den lägsta i EU.

Sverige har också pekats ut som det land som ligger bland de främsta i många internationella rankingar, bland annat av World Economic Forum.

Why Sweden beats other countries at just about everything, på World Economic Forums webbplats

Ett stort antal människor har sökt skydd i Sverige. Under 2015 sökte nära 163 000 människor asyl. De åtgärder som regeringen därefter har vidtagit, däribland tillfälliga ID- och gränskontroller,och den nya tillfälliga asyllagstiftningen, har gjort att färre personer nu söker asyl i Sverige.

Migrationsverkets webbplats

Sverige behöver invandring för att kompensera för det sjunkande antalet inrikesfödda.

Om migrationens historia i Sverige, på Sweden.se

Påstående: "Muslimerna är snart i majoritet i Sverige"

Fakta: Nej. Det bor uppskattningsvis några hundratusen människor i Sverige som har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Men den siffran säger ingenting om hur många som är religiösa eller inte.

De muslimska trossamfunden har cirka 140 000 medlemmar. Det är ungefär 1,5 procent av Sveriges befolkning. De största trossamfunden är Svenska kyrkan, Pingströrelsen och Romersk-Katolska kyrkan. 6,2 miljoner av Sveriges tio miljoner invånare är medlemmar i Svenska Kyrkan.

Inom många samhällsområden finns fördomar och negativa attityder mot muslimer. En rapport som Diskrimineringsombudsmannen publicerade 2015 visar att islamofobi tar sig uttryck i exempelvis hot, våld, glåpord, mediala påhopp, trakasserier i skolan och sämre möjligheter att få en anställning.

Diskrimineringsombudsmannens webbplats