EU-samarbetet inom Socialdepartementets ansvarsområden

EU samarbetar inom flera av Socialdepartementets ansvarsområden, bland annat hälsofrågor, sociala frågor samt plan-, bygg- och bostadsfrågor.

Hälso- och sjukvård

Frågorna inom hälso-och sjukvårdsområdet handlar till exempel om utökat samarbete mellan medlemsstaterna vad gäller vård i andra medlemsländer, e-hälsa, skydd mot smittsamma sjukdomar, läkemedel, alkohol, narkotika och tobak. Frågorna hanteras inom rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso-och sjukvård samt konsumentfrågor.

Boende och byggande

Bostadspolitiken är ett område som kännetecknas av nationell kompetens. EU:s inflytande kommer främst av att bostadspolitiken påverkas av beslut inom helt andra områden. Bostadsministrarnas möten är informella forum för åsikts- och erfarenhetsutbyte.

Inom byggområdet pågår kontinuerligt arbete med ändringar av de harmoniserade standarderna för byggprodukter. Formerna för samarbetet varierar. Byggfrågorna tas upp i rådet för konkurrenskraft.

Statlig förvaltning och offentlig upphandling

Medlemsländerna har ett informellt ministersamarbete mellan förvaltningsministrar (EUPAN) och har tillsammans inrättat en självständig europeisk institution som bland annat bedriver utbildning för statstjänstemän.

Anställningsvillkoren för anställda i EU-institutioner hanteras i allmänna rådet.

Frågor som rör offentlig upphandling tas upp i rådet för konkurrenskraft.

EU:s ministerråd

EU:s ministerråd för sysselsättning och socialpolitik, hälsa och konsumentfrågor tar upp och beslutar i hälso-och sociala frågor. Rådet sammanträder cirka fyra gånger per år.

Rådet för konkurrenskraft sammanträder 2-3 gånger per halvår. Rådets ansvarsområde omfattar frågor om upphandling, inre marknaden samt industri- och forskningspolitiken.

Rådet för allmänna frågor sammanträder en gång i månaden. Till de allmänna frågorna hör insyn i institutionernas arbete och öppenhet. Anställningsvillkoren för anställda i EU-institutionerna hanteras i allmänna rådet.

Inom några områden finns styrande regler i form av förordningar och direktiv. Inom andra samarbetar medlemsstaterna genom den så kallade öppna samordningsmetoden, som innebär att de jämför sig med varandra för att därigenom lära av goda erfarenheter och exempel.

Dessutom träffas berörda ministrar ett par tre gånger per år under informella möten, som EU:s ordförandeland ordnar. Syftet med dessa möten är att diskutera och delge varandra erfarenheter i såväl dagsaktuella som långsiktiga frågor.