Stärkta minoritetsrättigheter

Det generella minoritetsskyddet stärks

Sveriges folkrättsliga förpliktelser innebär att vissa minoritetsrättigheter ska förverkligas i hela landet. För att förtydliga samhällets ansvar föreslås vissa allmänna bestämmelser i den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Samtliga nationella minoriteter omnämns i den nya lagen. För förvaltningsmyndigheter införs en skyldighet att, när det behövs, på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt den föreslagna lagen. Vidare anges att det allmänna har ett särskilt ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och det egna minoritetsspråket ska också främjas särskilt.

Fler områden omfattas av det förstärkta minoritetsskyddet

I den föreslagna lagen finns några förändringar i utformningen av det förstärkta minoritetsskyddet, bland annat ska enskilda kunna använda minoritetsspråket även om det inte är frågan om myndighetsutövning. Det förstärkta skyddet som i dag gäller för samiska, finska och meänkieli i sju kommuner i Norrbotten utvidgas också geografiskt till att omfatta fler kommuner. Fler enskilda ges därmed tillgång till förstärkt minoritetsskydd genom att förvaltningsområden för finska och samiska språken utvidgas till fler kommuner. Det innebär att fler enskilda kan använda finska respektive samiska i kontakter med myndigheter och att fler får rätt till förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska respektive samiska. För utvidgning av förvaltningsområdena avsätts 50 miljoner kronor av reformutrymmet till statsbidrag till berörda kommuner för de merkostnader som de nya bestämmelserna medför. Den nya lagen föreslås ersätta nuvarande lagar om rätt att använda samiska, finska och meänkieli då den träder i kraft den 1 januari 2010.

Förvaltningsområdet för finska språket

Förvaltningsområdet för finska språket utvidgas till 18 nya kommuner. Dessa är: Botkyrka, Eskilstuna, Hallstahammar, Haninge, Huddinge, Håbo, Köping, Sigtuna, Solna, Stockholm, Södertälje, Tierp, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Älvkarleby, Österåker och Östhammar. Kommuner som sedan tidigare ingår i förvaltningsområdet är Gällivare,
Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå.

Förvaltningsområdet för samiska språket

Förvaltningsområdet för samiska språket utvidgas till 13 nya kommuner. Dessa är: Arvidsjaur, Berg, Härjedalen, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund. Kommuner som sedan tidigare ingår i förvaltningsområdet är Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna.

Förvaltningsområdet för meänkieli

Förvaltningsområdet för meänkieli utvidgas inte. Området omfattar kommunerna Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå.

Frivillig anslutning

Regeringen föreslår att kommuner ska ha möjlighet att frivilligt kunna ingå i ett förvaltningsområde och därmed bli berättigade till riktade statsbidrag för merkostnader. Beslut om sådan frivillig anslutning fattas efter ansökan av regeringen. Närmare bestämmelser om hur frivillig anslutning ska kunna ske kommer att regleras i en förordning. Regeringen tog den 18 mars 2010 beslut om att godkänna ansökningar från fyra nya kommuner att ingå i de så kallade förvaltningsområdena. Det innebär att Borås, Surahammar och Västerås ingår i det finska förvaltningsområdet och att Krokom kommer att få ingå i det samiska förvaltningsområdet från och med den 1 maj 2010.

Stärkta rättigheter utanför förvaltningsområdena

Utanför förvaltningsområdena ska enskilda ha rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket. Om en kommun har tillgång till sådan personal ska enskilda även ges möjlighet till äldreomsorg på finska, meänkieli respektive samiska. Förvaltningsmyndigheterna ska därför verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i kontakter med myndigheten eller i omvårdnaden om äldre människor. Detta innebär en ändring av socialtjänstlagen.

Enskilda har även alltid rätt att använda finska och samiska vid sina skriftliga kontakter med Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Försäkringskassan, Skatteverket, och Diskrimineringsombudsmannen i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part.