Långtidsutredningen 2003/2004

Långtidsutredningen 2003/2004 omfattar 14 expertrapporter och ett huvudbetänkande. Vill du beställa tryckta bilagor kan du göra detta från Fritzes förlag, tel: 08-690 91 90, e-post: fritzes.order@nj.se.

• Långtidsutredningen 2003/04 - huvudbetänkande

  För att välfärdstjänsterna ska kunna utvecklas i samklang med annan konsumtion, krävs att de som producerar dessa tjänster ges tillgång till växande resurser. Ett budskap i huvudbetänkandet till långtidsutredningen 2003/04 är att det kommer att bli allt svårare att tillhandahålla dessa resurser genom höjda skatter. Utredningen prövar därför andra alternativ för att säkra en fortsatt expansion av de skattefinansierade välfärdstjänsterna: ökad tillväxt, ökad produktivitet i offentlig sektor samt ökad alternativ finansiering.

• Författare: Per-Lennart Börjesson, Kerstin Krafft, Jonas Norlin och Lena Unemo, Finansdepartementet

• 1/2. Sveriges ekonomi utsikter till 2020

  I Sveriges ekonomi utsikter till 2020, en scenariobilaga till långtidsutredningen 2003/04, redovisas ett antal scenarier för den svenska ekonomin på lång sikt. Bilagan presenterades vid en presskonferens i Rosenbad den 12 februari.

• Författare: Martin Hill och Jonas Norlin, Finansdepartementet

• 3. Regional utveckling utsikter till 2020

  En bilaga till 2003/04 års långtidsutredning presenterades vid en presskonferens onsdagen den 24 mars. Bilagan belyser den regionala utvecklingen avseende befolkning, arbetsmarknad och ekonomi fram till år 2020. De resultat som presenteras kan betraktas som en regional framtidsbild utifrån långtidsutredningens nationella basscenario.

• Författare: NUTEK och INREGIA

• 4. Migration och integration om framtidens arbetsmarknad

  I bilaga 4 "Migration och integration - om framtidens arbetsmarknad" diskuteras hur samhället kan förbättra villkoren på arbetsmarknaden för dem som invandrat till Sverige och förutsättningarna för att Sverige i framtiden ska kunna attrahera arbetskraft från andra länder. I rapporten konstateras att en ökad sysselsättning bland dem som har invandrat till Sverige innebär ett viktigt bidrag till finansieringen av välfärldstjänsterna.

• Författare: Annika Århammar, Finansdepartementet

• 5. Kan vi räkna med de äldre?

  I bilaga 5 till långtidsutredningen 2003/04, Kan vi räkna med de äldre?, diskuteras möjligheterna att locka äldre att stanna kvar i arbete ytterligare en tid. En slutsats är att det måste bli mer lönsamt för äldre att fortsätta att arbeta. Dessutom måste arbetsförhållandena i ökad utsträckning anpassas efter de äldres förutsättningar.

• Författare: Anders Bornefalk och Ola Gustafsson, Finansdepartementet

• 6. Sveriges konkurrensfördelar för export och multinationell produktion

  Sverige har under flera år legat i världstopp vad gäller satsningar på FoU och utbildning. Samtidigt har Sveriges tillväxt inte utvecklats i motsvarande grad. I bilaga 6, "Sveriges konkurrensfördelar för export och multinationell produktion", studeras denna "paradox". Bilagan är skriven av Patrik Gustavsson vid Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF) och Ari Kokko vid Handelshögskolan i Stockholm.

• Författare: Patrik Gustavsson, FIEF och Ari Kokko, Handelshögskolan

• 7. Alternativ finansiering av offentliga tjänster

  I bilaga 7 analyseras möjligheterna att öka avgiftsfinansieringen av offentliga tjänster. Bilagan Alternativ finansiering av offentliga tjänster är skriven av Richard Murray (projektledare) och Ann Lundberg, båda vid Statskontoret.

• Författare: Statskontoret

• 8. Fördelningspolitikens mål och medel

  I bilaga 8, "Fördelningspolitikens mål och medel", ges en bild av de olika synsätt som finns på fördelningspolitiken och de problem som fördelningspolitiken ställs inför. Dels handlar det om vilka samhällsekonomiska restriktioner som kan tänkas uppkomma, dels vad som bör eftersträvas. Bilagan är skriven av Jan Bröms, f.d. chefsekonom och Thomas Pettersson, Finansdepartementet.

• Författare: Jan Bröms, f.d. chefsekonom och Thomas Pettersson, Finansdepartementet

• 9. Fördelning ur ett livscykelperspektiv. Ekonomiska resurser genom livet

  I bilaga 9, Fördelning ur ett livscykelperspektiv, behandlas ett antal frågeställningar kring inkomstfördelning och den offentliga sektorns omfördelande effekt. Bilagan belyser särskilt hur resultaten i analysen förändras om tidsperspektivet utvidgas till att omfatta hela livscykeln i stället för endast ett enskilt år.

• Författare: Thomas Pettersson, Finansdepartementet och Tomas Pettersson, Statisticon AB

• 10. Utbildningens fördelning en fråga om klass?

  Sverige har genomfört en rad satsningar inom utbildningspolitiken som har syftat till att bredda rekryteringen till högskolan. I bilaga 10, "Utbildningens fördelning - en fråga om klass?", studeras om de genomförda åtgärderna har gett önskat resultat.

• Författare: Anneli Josefsson och Lena Unemo, Finansdepartementet

• 11. Fördelningseffekter av miljöpolitik

  I bilaga 11, "Fördelningseffekter av miljöpolitik", diskuteras hur miljöpolitikens kostnader och intäkter fördelas. I bilagan presenteras ett antal nya svenska studier kring fördelning och miljö. Bland annat konstateras att låginkomstgrupper och glesbygdsbor i allmänhet belastas hårdare än höginkomstgrupper och tätortsbor av miljöpolitikens kostnader. Bilagan är skriven av Bengt Kriström, m.fl. vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

• Författare: Bengt Kriström och Sören Wibe, Sveriges Lantbruksuniversitet
  Runar Brännlund och Jonas Nordström, Umeå Universitet

• 12. En jämställd föräldraförsäkring?

  I bilaga 12, "En jämställd föräldraförsäkring?", diskuteras kopplingen mellan föräldrars tidsmässiga fördelning av ansvaret för barn och jämställdheten på arbetsmarknaden.

• Författare: Fredrik Jansson, Elina Pylkkänen och Lizbeth Valck, Finansdepartementet

• 13. Tid och pengar dela lika?

  I bilaga 13 "Tid och pengar - dela lika?" analyseras hur tid, pengar och ansvar fördelas mellan kvinnor och män.Författaren diskuterar hur en ökad jämställdhet skulle kunna bidra till att möta de demografiska utmaningar som Sverige står inför.

• Författare: Frida Widmalm, Finansdepartementet

• 14. Vem tjänar på att arbeta?

  I bilaga 14 till långtidsutredningen 2003/04, Vem tjänar på att arbeta?, görs en kartläggning av de kortsiktiga ekonomiska drivkrafter människor har att öka sin arbetsinsats samt att återgå till arbete vid arbetslöshet eller sjukskrivning. Analysen omfattar såväl skattesystemet som bidrag och avgifter.

• Författare: Bengt Eklind, Socialdepartementet, Mårten Hultin, Bettina Kashefi, Lars Erik Lindholm, Eva Löfbom och Kjell Nyman, Finansdepartementet

• Remissvaren på 2003/04 års Långtidsutredning

  Remissammanställningen inleds med en kort inledning följt av allmänna synpunkter på långtidsutredningens angreppssätt. Dispositionen följer därefter betänkandets uppläggning, med remissinstansernas synpunkter redovisade kapitel för kapitel. Avslutningsvis redovisas några remissynpunkter på vad långtidsutredningen borde ha tagit upp och på vad kommande långtidsutredningar skulle kunna ta upp.

• Sammanställningen har utarbetats av departementssekreterare
  Tobias Nilsson vid Finansdepartementets strukturenhet.