Viktiga förändringar inom utbildningsområdet

Skolformsövergripande förändringar

Trygghet

Bättre stöd till eleverna. Rättigheterna för den elev som behöver stöd och hjälp ska stärkas. Kraven på att utreda en elevs behov av särskilt stöd ska bli tydligare och beslut om åtgärdsprogram ska kunna överklagas.

Stärkta rättigheter för eleverna. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan, och också till studie- och yrkesvägledning. Dessutom ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Fler beslut än i dag kan överklagas, vilket ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av "betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter" ges ökad rättssäkerhet.

Ökad trygghet och studiero. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. För de elever som stör andra elevers trygghet och studiero finns fler disciplinära åtgärder. Nya åtgärder som föreslås: "försittning", skriftlig varning även i grundskolan, samt tillfällig avstängning även i grundskolan.

Lärare

Skärpta krav på lärare och förskollärare. I framtiden ska endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning, med några få undantag, få anställas utan tidsbegränsning och ansvara för undervisningen. Olika krav kommer att gälla för olika skolformer, verksamheter, årskurser och ämnen.

Lektorer återinförs - nya karriärmöjligheter för lärare och förskollärare. Den lärare eller förskollärare som har avlagt minst licentiatexamen, och under minst fyra års tjänstgöring har visat pedagogisk skicklighet ska, efter beslut av Statens skolverk, benämnas lektor.

Valfrihet och likvärdighet

I princip lika rättigheter och skyldigheter för fristående och offentliga skolor. Friskolorna ska rätta sig efter samma regelverk som kommunala skolor. Det innebär bland annat att de, med vissa begränsade undantag, fullt ut ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg.

Skolinspektionen får skarpare sanktioner. Skolinspektionen ges möjlighet till skarpare sanktioner mot de huvudmän som missköter sig. Bland annat får myndigheten möjlighet att utfärda vitesförelägganden och att i särskilt allvarliga fall stänga en skola med omedelbar verkan.

Förändringar i förskolan

Förskolan integreras i skollagen mer än tidigare och blir en egen skolform. Förskolan pedagogiska uppdrag stärks och förskolans ställning som den första delen i utbildningssystemet förtydligas.

Förändringar i grundskolan

Profilklasser i högstadiet. För elever med speciella färdigheter i ett ämne blir det tillåtet att anordna antagningstester för särskilda profilklasser från årskurs sju i grundskolan.

För att öka måluppfyllelsen införs nya läroplaner i samtliga ämnen med nya kursplaner samt kunskapskrav för grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan fr.o.m. höstterminen 2011. Tydligare läroplaner med tydligare och mer distinkta kursplaner och kunskapskrav innebär ett ökat stöd för lärares arbete och främjar dessutom en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper.

Strukturen för de nya kursplanerna består av ämnets syfte och centralt innehåll i årskurs 1-3, 4-6 och 7-9 i grundskolan och motsvarande skolformer. Kursplanerna är kompletterade med kunskapskrav för godtagbara kunskaper i årskurs 3 och 6 i grundskolan, sameskolan och särskolan samt för årskurs 4 och 7 i specialskolan. För årskurs 9 finns kunskapskrav för betygen A-E för grundskolan och grundsärskolan och för årskurs 10 för specialskolan. För att kursplanerna på ett tydligare sätt än i dag ska uttrycka vad undervisningen ska handla om, införs ett centralt innehåll. Det centrala innehållet är sådant att det ger lärarna en god förståelse för vad som ska behandlas i undervisningen men inte vara av den omfattningen att det begränsar lärare valet av ett mer detaljerat ämnesinnehåll eller arbetssätt.

Den nya betygsskalan med fler steg börjar också att gälla fr.o.m. höstterminen 2011. Kunskapskrav ska finnas för betygen A-E. Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen A är uppfyllda.

För att förbättra möjligheterna att tidigt följa upp och utvärdera elevernas kunskaper och därigenom också tillförsäkra att varje elev får stöd i rätt tid kommer betyg att införas från årskurs 6 från höstterminen 2012. Elever i grundskolan och i sameskolan får betyg vid varje terminsslut från sjätte klass i alla ämnen utom språkval. Detsamma gäller grundsärskolan, när betyg sätts. I specialskolan sätts betyg från höstterminen i årskurs 7. I ämnet språkval ska betyg sättas från höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och från höstterminen i årskurs 8 i specialskolan. Rektorn får bestämma om det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande och naturorienterande ämnen (SO och NO) i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan. I specialskolan gäller detta i stället i årskurs 7.

Förändringar i gymnasieskolan

Skärpta behörighetsregler till gymnasieskolans yrkesprogram. För att bli behörig till ett yrkesprogram i den nya gymnasieskolan ska eleven ha lägst betyget godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt i ytterligare minst fem ämnen.

IV-programmet avskaffas. Dagens individuella program avskaffas och för de elever som inte är behöriga till ett nationellt program införs i stället fem introduktionsprogram: preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ, samt språkintroduktion.

Elever på yrkesprogram kan genom aktiva val få grundläggande behörighet till högskolan. Elever på yrkesprogram har alltid rätt att läsa de kurser som saknas för grundläggande behörighet till högre utbildning som individuellt val eller som utökat program. Elever med yrkesexamen har även rätt att i efterhand läsa in dessa kurser inom den kommunala vuxenutbildningen.