Den inre marknaden - en tillväxtmotor för ekonomier
Med utgångspunkt i en utredning om Norges samarbeten med EU, "den norska modellen", hölls förra veckan ett möte med UD som medarrangör. Samtalen kom till största delen att handla om den marknad dit cirka 70 procent av Sveriges export går, nämligen EU:s inre marknad. En 20-åring som vi kanske tar lite för given. Värdet med den inre marknaden är de gemensamma reglerna, framhöll Sveriges biträdande EU-ambassadör.
Fredrik Sejersted presenterar delar av utredningen. Bredvid honom sitter UD:s utrikesråd för handelsfrågor, Eva Walder, som var moderator under mötet. Foto: Linn Duvhammar/UD
Att EU:s inre marknad är viktig för både Sveriges och Norges, och förmodligen alla EU-länders, tillväxt var det ingen tvekan om efter det rundabordssamtal som anordnades i förra veckan. Nyligen presenterades den norska utredningen "Utanför eller innanför - om Norges avtal med EU", en analys av Norges samarbeten med EU. Med den som utgångspunkt bjöd UD, Statsrådsberedningen och SIEPS (Svenska institutet för Europapolitiska studier) in till samtal om EU, EES och framför allt den inre marknaden.
Den inre marknaden består av EU-länderna samt EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein. Inom EU och EES ska personer, tjänster, varor och kapital kunna flöda fritt. Arbetet på den inre marknaden syftar till en öppen handel, avveckling av handelshinder, konkurrens och regelförbättring i företagens och konsumenternas intresse. Det ska vara enkelt att flytta kapital över landgränserna och lika självklart är att personer ska kunna röra sig fritt för att studera eller arbeta utan onödiga och krångliga hinder. I år fyller dessutom EU:s inre marknad 20 år och kommer därför att uppmärksammas lite extra.
Samarbete med EU viktigt för Norge
I januari presenterades "Utanför eller innanför - om Norges avtal med EU", en utredning som tillsattes 2010 av norska UD och som resulterat i en 900 sidor lång rapport om Norges samarbeten med EU på alla områden. Man kan kalla den en analys av den norska modellen, att inte vara med i EU men ändå på flera sätt delta i EU-samarbetet. Fredrik Sejersted är professor i Europarätt vid Oslo universitet, ordförande för utredningen och på plats under mötet i Stockholm den 16 april.
Han menade att utredningen visar att även om Norge inte är medlemsland i EU så deltar de definitivt i den europeiska integrationen och EES-avtalet (som även Island och Lichtenstein tillämpar) har lett till väldigt positiva effekter för landet.
- En händelse som verkligen präglat Norge är EU:s utvidgning vilket lett till stor ökning av arbetskraftsinvandring, vi har tagit emot fler arbetskraftsinvandrare än alla de nordiska länderna tillsammans de senaste 6-7 åren, sa Fredrik Sejersted.
- EES har betytt mycket för Norges ekonomi, det är svårt att sätta en exakt summa men det är klart att Norges deltagande på den inre marknaden har varit oerhört viktigt.
Siffrorna säger detsamma: 80 procent av den norska exporten går till länder på inre marknaden och två tredjedelar av importen kommer därifrån. Liknande statistik kan appliceras på den svenska handeln och den inre marknaden har liknats vid en tillväxtmotor för EU:s ekonomier under de senaste åren.
En trend som förmodligen inte kommer avta kommande år, flera deltagare vid rundabordssamtalet ansåg att länder brukar värna extra mycket om den inre marknaden och möjligheterna där i tider av ekonomisk kris.
- Värdet med inre marknaden är ju de gemensamma reglerna, enhetligheten, sa Jan Olsson som är Sveriges biträdande EU-ambassadör. Jan Olsson påpekade även att det idag just med tanke på den ekonomiska krisen är läge att satsa än mer på den inre marknaden och att krisen leder till en större medvetenhet hos EU-länderna om behovet av tillväxtfrämjande åtgärder.
Många omedvetna om möjligheterna
Känner man som företagare inte till sina rättigheter och möjligheter vad gäller handel på inre marknaden kan man naturligtvis inte heller utnyttja dem. Agnès Courades Allebeck från Kommerskollegium lade fram några alarmerande uppgifter.
Kommerskollegium hade gjort en undersökning med 500 företagare och det visade sig att en tredjedel av dem inte visste vilka rättigheter och regler som gäller på den inre marknaden, dit den absolut största delen av svensk export går.
Flera av deltagarna vid rundabordssamtalet ansåg att det krävs insatser för att uppmärksamma och informera om den inre marknaden. Årets 20-årsjubileum bjuder på utmärkt tillfälle för just det. UD, Kommerskollegium, Tillväxtverket, Exportrådet och EU-kommissionens kontor i Stockholm har redan satt igång ett samarbete för att på olika sätt under året uppmärksamma inre marknaden, bland annat genom en inremarknadsvecka i oktober och en utställning i Gallerian.
I samband med 20-årsfirandet har också EU-kommissionen lagt fram förslag för att utveckla och fördjupa den inre marknaden. I april 2011 presenterades 12 förslag i det paket som kallas Single Market Act (inremarknadsakten). I höst kommer kommissionen presentera ytterligare förslag i en andra inremarknadsakt, Single Market Act 2, och arbete pågår med att ta fram svenska prioriteringar för den.
