Människor behöver känna trygghet i sin identitet

Den 26 april besökte den amerikanska regeringens sändebud Hannah Rosenthal Socialdepartementet för att diskutera antisemitism. Hur ska regeringen använda religionen som ett verktyg i integrationsarbetet?

- I mötet med det nya så behöver människor känna trygghet i sin egen identitet. Det gäller såväl nya svenskar som infödda. Religionen kan ge trygghet i det nya landet och knyta an till kultur och tradition. Staten måste därför skapa goda förutsättningar för att trossamfunden ska kunna fungera väl, säger Stefan Attefall.

- Ett instrument för detta är statens möjlighet att hjälpa samfunden med att ta in kyrkoavgiften via skattsedeln, så kallad uppbördsavgift. Några samfund med tyngdpunkt i andra länder har redan kommit in i systemet: Katolska kyrkan, Syrisk-ortodoxa patriarkatets ställföreträdarskap i Sverige och Bosniakiska Islamska Samfundet. Regeringens beslut har skapat förutsättningar för dem att skapa stabilitet i sin ekonomi. Och fler samfund är på gång, fortsätter Stefan Attefall.

- Det är viktigt att staten och kommunerna medverkar och hjälper till med att lösa problemen på ett bra sätt. Somliga kommuner låter inte samfunden bygga lokaler i de stadsdelar där deras medlemmar bor. Kommunpolitikerna är rädda för ökad segregering och vill styra lokaliseringen av samfundslokaler. Men kommunerna måste tillhandahålla tomter i de stadsdelar där samfunden vill bygga. Det är också viktigt att kommunerna lämnar stöd till samfundens barn- och ungdomsverksamheter, säger Stefan Attefall.

- Många svenskar känner sig lite osäkra på hur de ska förhålla sig till de invandrade religionerna. Jag tror vi måste inlemma de här samfunden i ett svenskt sammanhang och skapa möjligheter till dialog. Många av dem som kommit hit vill kunna verka inom ramen för det svenska samhället även om de inte upplever det som lätt. Statens hjälp med uppbördsavgifterna ger samfunden en starkare känsla av att de faktiskt är en del av Sverige. På så sätt minskar konfliktytorna och rädslan för det som är främmande, säger Stefan Attefall.

Den 19 april 2012 fastställde regeringen det förvaltningspolitiska programmet En statsförvaltning i förnyelse. Vad skiljer det förvaltningspolitiska programmet från den förvaltningspolitiska proposition riksdagen beslutade om för två år sedan?

- Det förvaltningspolitiska programmet följer upp och förstärker propositionens mål. Programmet konkretiserar propositionens innebörd och tydliggör initiativ med ursprung ur propositionens mål. Exempel på sådana initiativ är arbetet inom det nationella råd som stödjer och stimulerar innovations- och förändringsarbetet samt uppstarten av myndigheten Statens servicecenter den 1 juni, säger Stefan Attefall.

- Programmet lyfter fram effekterna av propositionen, påminner myndighetscheferna om regeringens målsättning och ger kött på benen. Utan påminnelse, uppföljning och konkretisering är risken större för att propositionen bara blir en hyllvärmare, säger Stefan Attefall.

I vårpropositionen aviserade regeringen ett åtgärdspaket för att förbättra bostadsmarknaden. Vilket av de aviserade förslagen tror du kommer ge bäst effekt?

- På kort sikt kommer de förbättrade reglerna för andrahandsuthyrning att ge ökad tillgång till lägenheter. Förändringar som kommer att stimulera andrahandsuthyrningen är dels att den som hyr ut ska kunna ta ut en hyra som täcker de räntekostnader han eller hon har för sitt bolån, dels att styrelsen i en bostadsrättsförening, utom i fall då det finns särskilda skäl, inte ska kunna hindra att någon vill hyra ut sin bostadsrätt, säger Stefan Attefall.

- På längre sikt är det de initiativ som främjar nyproduktion: dels avgiftsbefrielsen vid nybyggnation, dels längre tid för så kallade presumtionshyror, alltså hyror som kan ge full kostnadstäckning vid nyproduktion, som kommer att ge effekt på bostadsmarknaden, avslutar Stefan Attefall.