Varumärkesrätt

Vad är ett varumärke?

Ett varumärke är ett kännetecken som används för att skilja olika varor eller tjänster från varandra. Det finns olika slags varumärken. De vanligaste är de som består av ord eller symboler eller kombinationer av ord och symboler.

Näringsidkare kan använda varumärken för att särskilja och framhäva sina varor eller tjänster på marknaden. Även för konsumenter fyller varumärken en viktig funktion genom att underlätta identifieringen av varor eller tjänster.

Bestämmelser om varumärken finns framför allt i varumärkeslagen. Många av bestämmelserna om varumärken är utformade på samma sätt inom hela EU. Det finns också flera internationella konventioner på varumärkesområdet.

Vad innebär den nya varumärkeslagen?

Den 1 juli 2011 trädde en ny varumärkeslag i kraft. Samtidigt upphävdes 1960 års varumärkeslag och 1960 års kollektivmärkeslag. I den nya lagen regleras hur varumärkesrätten uppstår, vad den innebär och hur den kan upphöra. I lagen finns också regler om hur varumärkesrätten skyddas, så kallade sanktionsregler. Den nya lagen innebär bland annat:

• Att reglerna om hur det går till att ansöka om registrering av varumärken blivit enklare och tydligare.
• Att det blivit enklare att häva varumärkesregistreringar när innehavaren inte längre har något egentligt intresse av märket.
• Att reglerna om varumärken generellt blivit modernare och anpassas till vad som gäller internationellt, speciellt inom EU. Den nya lagen är i högre grad än tidigare utformad i enlighet med EU:s varumärkesdirektiv.
• Att Sverige ansluter sig till Singaporekonventionen om varumärkesrätt, som syftar till att förenkla handläggningsrutiner för varumärken på global nivå.

Hur får man ensamrätt till ett varumärke?

Ett vanligt sätt att få ensamrätt till ett varumärke är att registrera märket. För att få en registrering måste man betala en avgift. Under registreringsförfarandet prövas om det finns något hinder mot registreringen. I så fall kan ansökan om registrering avslås.

Det finns olika slags registreringar som gäller i Sverige. En registrering i det svenska varumärkesregistret görs hos Patent- och registreringsverket. En sådan registrering gäller i hela Sverige. Den som vill skydda sitt varumärke i hela EU kan registrera sitt varumärke som ett så kallat gemenskapsvarumärke vid EU:s varumärkesmyndighet i Alicante (OHIM). För den som redan har en varumärkesregistrering eller har gett in en ansökan om registrering finns det också en möjlighet att ansöka om internationell registrering av varumärket hos FN:s immaterialrättsorganisation i Genève, Världsorganisationen för intellektuella äganderätten (WIPO). På så sätt kan varumärket få skydd även i andra länder.

Ett annat sätt att få ensamrätt till ett varumärke är genom inarbetning. Ett varumärke anses vara inarbetat om det har använts i sådan omfattning att det här i landet inom en betydande del av den krets som det riktar sig till har blivit känt som en beteckning för de varor eller tjänster som det används för. En ensamrätt som grundar sig enbart på inarbetning gäller bara inom det område där varumärket är inarbetat.

Vad innebär ensamrätten till ett varumärke?

Ensamrätten till ett varumärke innebär att ingen annan får använda ett identiskt märke för samma slags varor eller tjänster. Skyddet omfattar också användning av liknande märken för liknande varor eller tjänster, om det finns risk för förväxling. Utöver detta grundläggande skydd finns ett mer omfattande skydd för varumärken som är kända.

Ensamrätten hindrar bara sådan användning som sker i näringsverksamhet. Privat användning omfattas alltså inte av ensamrätten.

Normalt gäller ensamrätten att använda ett varumärke för en viss vara endast när den varan första gången förs ut på marknaden. I och med att detta sker förlorar innehavaren av varumärket rätten att hindra någon annan från att använda varumärket vid fortsatt försäljning av just den varan.

Varumärken kan säljas, köpas och pantsättas. Innehavaren av ett varumärke kan också ge någon annan en rätt att använda märket (licens), till exempel inom ett visst geografiskt område.

Hur upphör varumärkesrätten?

En varumärkesregistrering gäller i tio år, men registreringen kan förnyas ett obegränsat antal gånger. För att förnya en registrering måste man betala en avgift. Ensamrätten till ett varumärke är alltså inte tidsbegränsad utan kan i princip bestå hur länge som helst.

Ensamrätten till ett varumärke kan emellertid upphöra på olika sätt. Innehavaren av en varumärkesregistrering kan själv begära att registreringen ska tas bort. Rätten till ett inarbetat varumärke upphör när det inte längre är så känt som krävs för att det ska anses inarbetat.

Den som vill få någon annans varumärkesregistrering hävd kan väcka talan vid en allmän domstol eller ansöka om administrativ hävning vid Patent- och registreringsverket.

Hur går administrativ hävning till?

Den som vill få en registrering hävd kan alltså välja mellan att väcka talan om hävning vid domstol eller att begära ett beslut om administrativ hävning av Patent- och registreringsverket.

Patent- och registreringsverket kan fatta beslut om administrativ hävning om innehavaren av det registrerade varumärket antingen går med på att registreringen hävs eller inte hör av sig till myndigheten. Om innehavaren av märket inte vill att registreringen hävs kan ärendet överlämnas till allmän domstol. Där blir det ett vanligt mål om hävning.

Avsikten med administrativ hävning är att det ska vara enkelt och billigt att häva en registrering som innehavaren inte längre har något intresse av.

Hur skyddas varumärken?

Reglerna om skydd för varumärken är sanktionerade. Det finns bland annat bestämmelser om straffansvar och skadeståndsskyldighet för den som gör intrång i någon annans ensamrätt till ett varumärke. Mer information om sanktionsreglerna finns på regeringens webbplats: Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område och Frågor och svar om skydd av immateriella rättigheter.