Vilka är resultaten i biståndet?
För att tydligare kunna se resultaten av biståndet har regeringen förstärkt resultatstyrningen och systematiserat uppföljningen av resultat mot uppställda mål. Detta arbete är i linje med Parisdeklarationen om effektivitet i det internationella utvecklingssamarbetet som OECD-länderna och många samarbetsländer skrivit under.
De strategier som styr samarbetet med Sveriges samarbetsländer har fått ett tydligare fokus på resultat med samarbetslandets mål som utgångspunkt. Kraven på uppföljning och utvärdering av insatsernas resultat har skärpts
Övergripande resultatskrivelse
I maj 2009 överlämnades en skrivelse till riksdagen där regeringen redogör för resultat från Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Sveriges bilaterala och multilaterala bistånd redovisas liksom reformsamarbetet i Östeuropa. Skrivelsen ger en så heltäckande bild som möjligt av hela det svenska utvecklingssamarbetet. För att sätta in redovisningen i sitt sammanhang redogörs också för trender i det globala respektive det svenska biståndet under perioden 2000-2008.
Några slutsatser i rapporten
Biståndets resultat bör i första hand sökas i det sammanhang där det förutsätts verka - när ett samarbetsland ska genomföra en strategi för fattigdomsminskning; när barnsoldater ska demobiliseras efter en väpnad konflikt eller när demokratiska förändringsaktörer försöker göra sig hörda i ett auktoritärt styrt samhälle. Detta är några exempel på situationer där biståndet kan bidra till utveckling med sina särskilda verktyg.
Biståndsinsatser gör nytta i människors liv. Det gäller allt från de 44 000 jordbrukshushåll i Zambia som fått förbättrad livsmedelssäkerhet och ökade inkomster som ett resultat av svenskt stöd inom jordbrukssektorn, till de miljoner barn som nu får grundskoleutbildning i Afghanistan, delvis med hjälp av stöd från Sverige.
Lärdomar
Det är ibland inte möjligt att fastställa orsakssamband mellan en viss verksamhet och en förändring. I många av Sveriges samarbetsländer är förutsättningarna för att analysera effekterna särskilt svåra på grund av bristande kapacitet, undermålig statistik, m.m.
Det positiva sambandet mellan bistånd och utveckling på aggregerad nivå är svårt att belägga. Det är denna försiktiga bedömning av resultatens utvecklingseffekter som präglar redovisningen i skrivelsen. Resultatkulturen i biståndet måste dock förstärkas.
Tre resultatskrivelser
Hittills har regeringen presenterat tre resultatskrivelser om utvecklingssamarbetet. Den första från 2008 beskriver resultat i biståndet som helhet. År 2009 presenterades resultat inom miljö- och klimatområdet och 2011 kom en skrivelse om jämställdhet och kvinnors roll i utveckling.
