Asien och Oceanien

Asiens ekonomiska och politiska inflytande i världen ökar. Om regionens ekonomiska tillväxt fortsätter med samma fart som varit fallet under de senaste decennierna kommer Asien före 2050 att svara för mer än hälften av världens samlade BNP och handels- och investeringsflöden. Asiens befolkning förutses därtill öka med en tredjedel fram till år 2050. Samtidigt präglas regionen i dag på flera håll av fortsatta konflikter, djup fattigdom, odemokratiska styrelseskick, bristande respekt för mänskliga rättigheter och omfattande miljöproblem. Utvecklingen i världen under det kommande seklet kommer att vara nära förbunden med utvecklingen i Asien. Det ligger därför i Sveriges intresse att bredda och fördjupa samarbetet med länderna i Asien. Insatser görs inom alla politikområden.

Handel och främjande

Svensk handel med Asien och Oceanien (Australien, Nya Zeeland och Stillahavsstaterna) utgör ca 11 procent av svensk utrikeshandel. Den växande kinesiska marknaden avspeglar sig i det faktum att cirka en tredjedel av den svenska exporten till Asien under 2010 hade Kina som destination. För svensk miljöteknik blev Kina den näst största exportmarknaden efter Tyskland. Australien, Indien, Sydkorea och Japan är övriga viktiga svenska handelspartners. Det finns stor potential för svenska företag att fortsätta växa i Asien. Insatser görs av UD, Exportrådet och Invest Sweden för att stärka handel och investeringar med Asien i allmänhet och Kina och Indien i synnerhet.

Flera asiatiska länder är marknader med vilka frihandelsavtal skulle gynna svensk export. Sverige verkar för att utverka mandat för EU-kommissionen att inleda förhandlingar med Japan. Därutöver är de pågående frihandelsförhandlingarna med Indien samt Singapore och Malaysia särskilt angelägna att slutföra ur ett svenskt exportperspektiv.

Utvecklingssamarbete

Utvecklingssamarbetet med Asien har under senare år förändrats. Antalet samarbetsländer har minskat och verksamheten är i flera fall inriktad på så kallad aktörssamverkan till stöd för långsiktigt självbärande relationer mellan olika offentliga och privata aktörer. De länder som nu tar emot svenskt bilateralt bistånd är, i storleksordning, Afghanistan, Bangladesh, Kambodja, Vietnam, Indien, Kina, Indonesien och Östtimor. Sverige har också ett regionalt inriktat bistånd, främst till Sydöstasien. Utvecklingssamarbetets inriktning varierar från land till land, men insatser inom demokrati och mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och antikorruption, miljö och klimat, utbildning och hälsa samt jämställdhet och kvinnors roll i utveckling är framträdande.

Ett större antal länder i Asien och Oceanien får del av svenskt bistånd via EU, olika FN-organ och internationella utvecklingsbanker. En stor del av Sveriges stöd är alltså inte öronmärkt för enskilda länder utan kanaliseras via andra aktörer. Sverige ger också ett omfattande humanitärt bistånd som kommer länder i Asien till del, både direkt och via FN och andra organisationer.

Konfliktförebyggande

Asien är en säkerhetspolitiskt komplex region där risken för såväl mellanstatliga som inomstatliga konflikter tidvis varit hög. Relationen mellan Nord- och Sydkorea har under perioder varit mycket spänd. Kärnvapenmakterna Indien och Pakistan har periodvis haft ansträngda relationer, bl.a. rörande Kashmirfrågan. Vidare har inomstatliga konflikter i Asien bl.a. resulterat i flyktingströmmar i exempelvis Afghanistan, Östtimor och Burma. Människors utsatthet och sårbarhet som flyktingar ökar med åtföljande risk för brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Det ibland fragila säkerhetsläget i olika delar av Asien har ibland ställt krav på konfliktförebyggande åtgärder från det internationella samfundet. Sverige deltar för närvarande i fredsbevarande eller övervakande missioner i Afghanistan, Kashmir och på den koreanska halvön. (För mer information om Sveriges insats i Afghanistan, se Externa länkar.)

Kontakt

Henrik Garmer
Kansliråd
work 08-405 11 93
e-post till Henrik Garmer