Kemikalier
Regeringen gör giftfri miljö till en av de miljöpolitiska huvuduppgifterna under mandatperioden 2010-2014. Mer pengar satsas och flera nya initiativ tas för att kemikalier som skadar miljön eller riskerar människors hälsa ska fasas ut eller oskadliggöras.
Kemikalier är en viktig och nödvändig del av våra liv och bidrar till livsmedelsproduktionen, klädesproduktionen och tillverkningen av nästan alla varor i vår vardag. Kemikalieindustrin är en av de mest globaliserade av alla industrier och en starkt bidragande faktor till ekonomisk tillväxt. Användningen av kemikalier är en viktig del i samhället och behövs ofta för att få önskad funktion i en mängd produkter och tjänster.
Felaktig hantering av kemikalier kan dock leda till allvarliga och dyrbara skador på hälsa och miljö. Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper är en förutsättning för en säker hantering vid tillverkning, användning, återvinning och i avfallsledet. Dålig kemikaliekontroll och felaktigt användande av farliga kemikalier riskerar att leda till stora samhälleliga kostnader för att korrigera för skador på människors hälsa och miljön.
Nationell kemikaliepolitik
Sverige har sedan 1960-talet arbetat för att begränsa användningen av miljögifter som kan ha negativa effekter på människors hälsa och miljön. Riksdagen har antagit miljökvalitetsmålet En giftfri miljö till år 2020. Målet innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Grunden i arbetet för Giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa eller i miljön av kemiska ämnen, produkter och varor.
Den förebyggande kemikaliekontrollens viktigaste uppgift är att förhindra att skador uppkommer på människa och miljö. För detta krävs kunskap. Kunskap om kemiska ämnens egenskaper och spridning är en förutsättning för att vi ska förstå på vilka sätt ämnena skulle kunna skada människors hälsa och miljön och för att förhindra att skadorna uppstår. Kunskapen ska föras vidare till dem som använder de kemiska ämnena och produkterna så att det kan ske på ett säkert sätt. Kunskapskraven i EU:s nya kemikalieförordning (Reach) gör att företag i större utsträckning än tidigare måste ta fram kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöfarlighet. Sverige arbetar för att kraven på kunskap stegvis ökas i Reach i samband med olika översyner, uppdateringar samt i tillämpningen av reglerna. Genom lagstiftningen om växtskyddsmedel och biocider ställs det också kunskapskrav om ämnens innehåll och effekt på organismer.
Kemikaliers mängd och farlighet kan inte mer än till en begränsad del påverkas genom nationella åtgärder och mycket av Sveriges arbete på området är inriktat på att driva frågorna inom EU och internationellt.
Reglering av kemikalier på EU-nivå
Större delen av kemikaliereglerna är idag gemensamma inom EU, dessa regler styr därmed också Sverige antingen genom implementering i svensk lagstiftning eller som en direkt gällande förordning. Det grundläggande regelverket är kemikalieförordningen Reach (Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals) och CLP-förordningen. De ställer upp kunskaps- och märkningskrav för alla kemiska ämnen som tillverkas i eller importeras till EU. Reach har också mekanismer för att utvärdera ämnenas risker samt för att sätta upp tillståndskrav eller begränsningar för användningen.
Bekämpningsmedel, det vill säga en kemisk eller biologisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom, regleras i särskilda förordningar.
Förekomsten av kemiska ämnen kan också vara reglerad i andra produktspecifika regler. Inom Miljödepartementets ansvar finns bland annat regler om farliga ämnen i tvättmedel, byggprodukter, förpackningar, batterier, elektriska och elektroniska produkter, bilar samt avfall.
Globalt arbete
Utifrån regeringens skrivelse Sveriges politik för global utveckling (skr. 2007/08:89) ska Sverige verka för att internationellt förbättra informationen om kemiska ämnen i varor och på så vis bidra till minskade miljö- och hälsorisker i hela livscykeln. Enligt skrivelsen är målet att användningen av farliga kemikalier i utvecklingsländer ska minska och att omhändertagandet av avfall ska förbättras.
Regeringen agerar internationellt för att ytterligare stärka regelutvecklingen inom kemikalieområdet. Exempel på det är regeringens målsättning att nå ett globalt bindande instrument för kvicksilver.
Sverige har de senaste åren utökat sitt stöd till utvecklingsländer och länder i omvandling mot ökad industrialisering och Sverige kan på så vis bidra till uppbyggnad av kunskap och en myndighetsstruktur som leder till att länderna kan tillämpa överenskommelserna.
Genom den globala kemikaliestrategin (SAICM) och inom den europeiska kemikalielagstiftningen verkar regeringen bland annat för att minska användningen och spridningen av farliga ämnen i varor. I det globala kemikaliearbetet är ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd till utvecklingsländerna en viktig byggsten.

