Biologisk mångfald och naturvård
Biologisk mångfald är tillsammans med klimatfrågan vår stora miljöutmaning och en hörnsten i regeringens miljöpolitik. Naturvården har under de senaste decennierna utvecklats från att mest ha varit inriktad på bildandet av naturreservat och andra typer av skydd, till att bevarandet av biologisk mångfalden ska vara en naturlig komponent inom alla sektorer som nyttjar mark och vatten.
Foto: Lars-Olof Johansson/Johnér
Sverige har en lång tradition av att värna mångfalden av naturtyper och olika arter. Uthålliga ekosystem är en grundpelare för allt mänskligt liv och vår ekonomi.
Ekosystemtjänsters värde ska synliggöras
Den biologiska mångfalden är en förutsättning för allt liv på jorden och utgör basen för de ekosystemtjänster som är nödvändiga för mänsklighetens existens. Ekosystemen försörjer oss med tjänster som skogens produkter, livsmedel, vattenrening och upprätthållandet av luftens syrehalt och jordens bördighet. Möjligheter för människor att vistas i naturen och uppleva växter och djur, plocka bär och svamp är även det ekosystemtjänster.
I januari 2012 gav regeringen Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att sammanställa information om Sveriges ekosystem och ekosystemtjänster. Uppdraget ska genomföras fram till oktober och är en del i regeringens ambition att synliggöra det värde ekosystemtjänsterna har för samhället.
Bevarande av svensk natur utifrån målen från Nagoya
Vid FN-mötet om biologisk mångfald i Nagoya, Japan, i oktober 2010 antogs mål, en ny strategisk plan och arbetsprogram för perioden 2011-2020 för att rädda den biologiska mångfalden. Nagoyaplanen innehåller 20 delmål med åtgärder som ska stoppa förlusten av biologisk mångfald och att senast 2020 säkra att ekosystem är motståndskraftiga mot exempelvis klimatförändringar och fortsätter att ge oss viktiga ekosystemtjänster. Målen visar på en strävan på global nivå, och utgör samtidigt ett ramverk för nationella och regionala mål och handlingsplaner. Sverige spelade en tongivande roll för att få planen baserad på kunskapen om den biologiska mångfaldens betydelse för hållbar utveckling och grön ekonomi.
Etappmål ska stödja arbetet med biologisk mångfald
En av de viktigaste åtgärderna för bevarandet av biologisk mångfald som gjorts i Sverige är framtagandet av de svenska miljökvalitetsmålen och det arbete som nu pågår för att genomföra åtgärder för att nå dem. Ett viktigt underlag till Sveriges arbete för de internationella målen finns i Miljömålsberedningens delbetänkande SOU 2011:34 och förslaget om ett antal etappmål om biologisk mångfald. Regeringen har gett beredningen i uppdrag att ta fram förslag till en strategi för hållbar markanvändning med utgångspunkt i bland annat Nagoyamålen. För att säkra ett bra underlag för det fortsatta arbetet med skydd av naturområden har regeringen också gett Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att utifrån formuleringarna i Nagoyaplanen ta fram en lägesrapport om bevarandet av värdefulla naturområden.
Miljömålen för biologisk mångfald
Miljökvalitetsmålen är inriktade på miljön som helhet men så många som sju av dem är nästan helt inriktade på biologisk mångfald; Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv.
