Biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Biologisk mångfald är tillsammans med klimatfrågan vår stora miljöutmaning och en hörnsten i regeringens miljöpolitik. Naturvården har under de senaste decennierna utvecklats från att mest ha varit inriktad på bildandet av naturreservat och andra typer av skydd, till att bevarandet av den biologisk mångfalden ska vara en naturlig komponent inom alla sektorer som nyttjar mark och vatten.

Foto: Lars-Olof Johansson/Johnér

Den 13 mars 2014 beslutade regeringen om propositionen 2013/14:141 "En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster". Detta är den första proposition om biologisk mångfald som presenteras sedan 1993, året efter att Konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD) antogs på FN-mötet om hållbar utveckling i Rio de Janeiro, Brasilien.

Ekosystemtjänsters värde ska synliggöras

Den biologiska mångfalden är en förutsättning för allt liv på jorden och utgör basen för de ekosystemtjänster som är nödvändiga för mänsklighetens existens. Ekosystemen försörjer oss med tjänster som skogens produkter, livsmedel, vattenrening och upprätthållandet av luftens syrehalt och jordens bördighet. Möjligheter för människor att vistas i naturen och uppleva växter och djur, plocka bär och svamp är även det ekosystemtjänster.

Bevarande av svensk natur utifrån internationella mål

2012 hölls FN:s elfte partsmöte inom Konventionen om biologisk mångfald (COP 11) i Hyderabad, Indien. Vid FN-toppmötet om biologisk mångfald 2010 i Nagoya, Japan, antogs mål, en ny strategisk plan och arbetsprogram för perioden 2011-2020 för att rädda den biologiska mångfalden. Nagoyaplanen innehåller 20 delmål med åtgärder som ska stoppa förlusten av biologisk mångfald och att senast 2020 säkra att ekosystem är motståndskraftiga mot exempelvis klimatförändringar och fortsätter att ge oss viktiga ekosystemtjänster.

Etappmål stöder arbetet med biologisk mångfald

En av de viktigaste svenska åtgärderna för bevarandet av den biologiska mångfalden är framtagandet av de svenska miljökvalitetsmålen, och det arbete som nu pågår för att genomföra åtgärder för att nå dem.

Regeringen har fastställt 10 etappmål om biologisk mångfald och ekosystemtjänster:

  • ekosystemtjänster och resiliens,
  • betydelsen av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster,
  • hotade arter och naturtyper,
  • invasiva främmande arter,
  • kunskap om genetisk mångfald,
  • helhetssyn på markanvändningen,
  • skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden,
  • miljöhänsyn i skogsbruket,
  • ett variationsrikt skogsbruk,
  • en dialogprocess i ett nationellt skogsprogram.

Etappmålen svarar mot viktiga behov som har identifierats inom konventionen om biologisk mångfald i Nagoya 2010 och i EU-strategin för biologisk mångfald, som antogs 2011. Naturvårdsverket har i uppgift att samordna uppföljningen av etappmålen för biologisk mångfald, i samråd med berörda myndigheter.

Miljömålen för biologisk mångfald

Miljökvalitetsmålen är inriktade på miljön som helhet men så många som sju av dem är nästan helt inriktade på biologisk mångfald; Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv.