När avråder UD från resor?

En av UD:s viktigaste uppgifter är att ge råd och information till svenska resenärer om hur säkerhetssituationen ser ut i olika länder. – Reseinformation är något som både UD och våra ambassader arbetar aktivt med. Och är säkerhetsläget allvarligt påverkat kan vi gå ut med en avrådan. Det ger en tydlig signal om hur UD ser på säkerhetssituationen i ett land. Generellt gäller att vi alltid rekommenderar svenskar att följa de lokala myndigheternas råd. Det viktiga är att vi når fram till allmänheten med information om läget så att svenskar inte försätter sig i fara.

Utöver reseinformation kan UD också välja att avråda från att resa till olika länder och områden. En avrådan är ett formellt beslut som tas av chefen för UD:s konsulära enhet. Alltså i nuläget Jon Åström Gröndahl. En avrådan får nästan alltid juridiska och ekonomiska konsekvenser. Den som bokat en paket- eller charterresa kan ha rätt att avboka och få pengarna tillbaka. Försäkringsskyddet gäller normalt inte heller för resor som görs trots att UD avråder. En avrådan kan göras i tre nivåer: avrådan från icke nödvändiga resor; avrådan från alla resor; eller avrådan från alla resor samt en uppmaning att lämna landet.

Just nu avråder UD från resor till 43 länder men i de flesta fall gäller avrådan bara en del av landet. UD avråder till exempel från de södra delarna av Thailand, från ett antal regioner och gränsområdet mot Syrien i Turkiet och från vissa oroliga delar av Kenya. UD avråder från alla resor till ett mindre antal länder, och för sex av dessa uppmanar vi också till att lämna landet. Det gäller bland annat Syrien, Somalia och Jemen.

När avråder UD från resor?

– Innan vi gör en avrådan har vi alltid en dialog med bland annat vår ambassad på plats. Avrådan grundar sig på bedömningen av ett antal kriterier, säger Jon Åström Gröndahl.

Till kriterierna hör social oro, följderna av en naturkatastrof, en sönderslagen säkerhetsstruktur, risk för smitta eller andra förhållanden som påverkar säkerheten för svenska resenärer. Kriterierna handlar till exempel om samhällsinstitutioner och strukturer som inte fungerar som de brukar, infrastruktur som kan vara utslagen och begränsa framkomligheten eller överbelastad och bristfällig sjukvård.

UD skulle också kunna avråda om man får vad som bedöms vara trovärdig information om konkreta och specifika hot mot svenskar eller svenska intressen. Nordiska länder och EU-länder brukar utbyta information om avrådan.

Vid behov samarbetar UD med expertmyndigheter

UD samarbetar med expertmyndigheter i de fall det behövs. I samband med kärnkraftskatastrofen i Japan för fem år sedan fanns täta kontakter med Strålskyddsmyndigheten som bedömde riskerna för strålning. Under Ebola-utbrottet i Västafrika var det Folkhälsomyndigheten som bedömde risken för smitta och gav råd kopplat till smittorisken. När det gäller risk för terrorismattentat följs och lyfts det aktuella landets egen hotbildsbedömning fram. Om det skulle handla om hot mot svenskar och svenska intressen utomlands, skulle UD förlita sig på svenska expertmyndigheter.

– Ibland får vi frågan om vi inte kan avråda i förväg eller förebyggande syfte. Exempelvis om det finns ett uttalat terrorismhot eller det ska vara val i ett land och det skulle kunna bli oroligt efter valet. Men avrådansinstrumentet handlar om en bedömning av den rådande säkerhetssituationen, inte om vad som skulle kunna inträffa, säger Jon Åström Gröndahl. När det gäller förebyggande information är det istället ambassadernas reseinformation som ger råd och information i förhållande till de terrorhot eller andra risker, till exempel naturfenomen, som kan finnas i ett land.

– Om vi skulle avråda med anledning av ett allmänt terrorhot, om än på en allvarlig och hög nivå, skulle det innebära att vi fick avråda från resor till stora delar av världen. Det finns också en risk att en avrådan då enbart skulle avspegla länders terrorhotnivå. Därmed skulle vi inte kunna ge resenärer den vägledning om säkerhetssituationen "på marken", som är tanken med avrådan. Med det sagt, har jag en stor förståelse för det obehag resenärer kan känna inför att resa till ett land med en hög terrorhotnivå, och att det kan leda tanken till frågor om en avrådan. Men återigen – det viktiga är att hålla sig informerad om den hotbedömning som anses finnas för ett land och på plats följa de råd som lokala myndigheter ger, avslutar Jon Åström Gröndahl.

Om reseinformation från Sveriges ambassader

Ambassadernas reseinformation, Sweden abroad.