Hoppa till huvudinnehåll
Artikel från Utrikesdepartementet

Respekten för mänskliga rättigheter i Ryssland fortsätter att försämras

Publicerad

Den 20 februari hade Sveriges EU-representation i samarbete med Civil Rights Defenders ett möte med ryska människorättsorganisationer och tjänstemän från olika EU-länder. Syftet var att gå igenom både det människorättsliga läget med fokus på situationen för HBTQ-personer i Ryssland och att diskutera stöttande insatser från EU.

Att noggrant följa utvecklingen i Ryssland för mänskliga rättigheter är en viktig del i EU:s arbete med relationerna till länderna österut. Från vänster ses Elena Sjashova, Citizens’ Watch och Anna Dobrovolskaja, Memorial. Från Civil Rights Defenders ses Tommaso Nodari, ansvarig för Brysselkontoret och organisationschef Anders Pettersson.
Att noggrant följa utvecklingen i Ryssland för mänskliga rättigheter är en viktig del i EU:s arbete med relationerna till länderna österut. Från vänster ses Elena Sjashova, Citizens’ Watch och Anna Dobrovolskaja, Memorial. Från Civil Rights Defenders ses Tommaso Nodari, ansvarig för Brysselkontoret och organisationschef Anders Pettersson. Foto: EU-representationen

Memorials människorättscentrum, Citizen’s Watch och the ryska HBTQ-nätverket gav en bild av den allmänna utvecklingen för mänskliga rättigheter i Ryssland. Repressalier, förföljelser, tortyr, HBTQ-personer som berövas sina föräldraskap och barn som förlorar sina föräldrar, farsartade rättegångar och övervakning av digital aktivitet, beskrevs av organisationerna som verktyg för att kontrollera och motarbeta HBTQ-personer och de organisationer som står upp för deras rättigheter.

Fokus på Tjetjenien

Företrädarna bekräftade att situationen i synnerhet fortsätter att förvärras i Tjetjenien. Delrepubliken är det område i Ryssland i som utmärkt sig allra tydligast för systematiska förföljelser och trakasserier av HBTQ-personer. Under de senaste åren har rapporterats om hundratals arrester och också många fall av tortyr och misshandel härifrån. Flera HBTQ-personer och deras familjer har inte sett någon annan utväg än att lämna Tjetjenien.

Oyub Titiev, ledare för människorättsorganisationen Memorial i Tjetjenien, anhölls förra året och rättegången mot honom har just börjat.

- Fallet är en fars. Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov har sagt att intresserade är välkomna till rättegången men att det sedan inte kommer att vara tillåtet för människorättsorganisationer att verka i republiken. Det här innebär att det inte längre kommer att finnas några människorättsorganisationer kvar på plats i Tjetjenien som kan rapportera om utvecklingen eller vara ett stöd för personer som utsätts för brott mot mänskliga rättigheter, påpekade Anna Dobrovolskaja.

Det är trots detta en liten ljusglimt att rapporteringen i media om läget i Tjetjenien väckt viss debatt I Ryssland, resonerade Anna Dobrovolskaja vidare.

Lagstiftning riktad mot det civila samhället

Den så kallade agentlagen från 2012 och även annan lagstiftning har haft en strypande effekt på det civila samhället, rapporterar Civil Rights Defenders. Organisationer har skurit ner på verksamhet och avböjt utländsk finansiering för att strykas från listan över organisationer som stämplas som utländsk agent. För de som fortsätter att verka är det svårt att få finansiering. Den administrativa bördan har växt med krav på omfattande redovisning och rapportering som tar resurser från organisationernas arbete. Till det kommer smutskastning riktad direkt mot personer i organisationerna. Elena Sjashova som arbetar med Citizens’ Watch vittnade själv om hur hennes familj råkat ut för detta.

- Men det som oroar nu är de effekter som lagen från 2015 om oönskade organisationer har. Den är bred och det är oklart hur den tolkas och det gäller framför allt begreppet ”samarbete”. Vi ser en risk att människor som på något sätt har kontakt med människorättsorganisationer drabbas, förtydligar Elena Sjashova och tillägger att maxstraffet för brott mot lagen är sex års fängelse.

På frågan om vad det internationella samfundet och då i synnerhet EU-länderna kan göra för att stötta människorättsarbetet i Ryssland hade företrädarna tydliga svar. Det ryska HBTQ-nätverket bad om EU:s stöd för att FN ska tillsätta en internationell ”fact-finding mission” med uppdrag att kartlägga kränkningar mot HBTQ-personer i Tjetjenien. Memorial’s Anna Dobrovolskaja uppmanade Europaparlamentet att nära följa och uppmärksamma situationen in Tjetjenien och fallet med Oyub Titiev, samt att nationella parlament i EU-länderna håller sig välinformerade.

Chef för Civil Rights Defenders, Anders Pettersson, informerade om organisationens arbete med att stötta lokalt arbete i Ryssland. Han pekade bland annat på det minskande utrymmet för det civila samhället i Ryssland och hur det utgör ett dåligt exempel för andra länder både i och utanför regionen. Civil Rights Defenders beskriver situationen i rapporten Never Give Up, Russian human rights defenders keep swimming under the ice, som publicerades i mars 2018.

På mötesprogrammet i Bryssel stod utöver EU-representationen även EU:s utrikestjänst och parlamentariker i Europaparlamentet.


"Never Give Up, Russian human rights defenders keep swimming under the ice":
Rapport på Civil Rights Defenders' webbplats

Producerat av EU-representationen

Text om tidigare möte på EU-representationen om mänskliga rättigheter i Ryssland

Laddar...