Budgetsatsningar på utbildning för att möta pandemins konsekvenser

Publicerad

Covid-19-pandemin har slagit hårt mot Sverige. Många elever och studerande har haft distansutbildning, många har blivit av med jobbet och långtidsarbetslösheten har stigit. Regeringen föreslår därför stora satsningar inom utbildningsområdet i vårändringsbudgeten för 2021. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Lovskola och mer pengar till Skolmiljarden

Många av de elever som har haft distansundervisning har påverkats negativt. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att bland annat erbjuda eleverna den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin tillför regeringen ytterligare 350 miljoner kronor under 2021. Av dessa kommer 250 miljoner kronor att fördelas på samma sätt som den så kallade Skolmiljarden och får exempelvis användas för att skapa förutsättningar för ökad undervisningstid för att så långt som möjligt undvika att barn och elevers kunskapsutveckling påverkas negativt, för att skapa en bättre arbetsmiljö för elever och lärare och för att smittsäkra verksamheterna. Resterande 100 miljoner kronor avser lovskola och andra insatser som kan vara ett bra stöd för elever som behöver extra undervisningstid för att nå kunskapskraven.

Sänkt avgift vid prövningar för högre betyg

Elever som slutfört sin gymnasieutbildning kan på nytt ges möjlighet att visa sina kunskaper genom så kallad prövning, för att få högre betyg. Regeringen ökar nu möjligheten för elever som slutfört sin gymnasieutbildning under 2020 eller 2021 att genomgå prövning för högre betyg, genom att sänka den avgift som huvudmannen för utbildningen kan ta ut från den som genomgår prövningen, från dagens 500 kronor till 150 kronor.

Satsning på kombinationsutbildningar

I kombinationsutbildningar kombineras sfi eller svenska som andra språk med yrkeskurser på komvux. Fokus på ett yrke innebär att eleverna i utbildningen får ett konkret slutmål för både språk- och yrkesutbildningen och ger individen, ofta personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, bättre förutsättningar att korta ner tiden inför etablering på arbetsmarknaden. Regeringen är därför angelägen att skapa fler sådana platser inom regionalt yrkesvux. Kombinationsutbildningar kräver mycket resurser, bland annat behöver sfi-lärare och yrkeslärare samverka i utbildningarna. De medel regeringen tillför beräknas motsvara ca 7 000 årsstudieplatser.

Utöver medel till platser kommer Skolverket få medel för att stödja huvudmän och lärare i hur utbildningarna kan planeras och genomföras.

Förstärkning av folkhögskolan

På grund av det rådande läget på arbetsmarknaden spelar folkhögskola en viktig roll, bland annat för att erbjuda utbildning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Nu förstärks folkhögskolan så att antalet utbildningsplatser både kan upprätthållas och byggas ut, och kvaliteten i utbildningen kan bibehålls. Regeringen föreslår därför att statsbidraget till folkhögskolan förstärks med 170 miljoner kronor under 2021. 

Vägledningsinsatser och svenska med yrkesinriktning i yrkeshögskolan

Utbildningsutbudet inom yrkeshögskolan har växt och diversifierats på senare tid och målgruppen har breddats på grund av den ökade arbetslösheten i pandemins spår. Genom förstärkt vägledning kan yrkeshögskolans målgrupper lättare hitta rätt i utbildningsutbudet och göra mer träffsäkra utbildningsval och därför avser regeringen att ge Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att erbjuda förstärkt vägledning. Regeringen avser också att ge MYH i uppdrag att utveckla stöd till anordnarna inom yrkeshögskolan för att fler av dem ska kunna erbjuda svenska med yrkesinriktning, något som kan hjälpa studerande med annat modersmål än svenska att uppnå en examen. För dessa uppdrag föreslås att MYH tillförs 3,5 miljoner kronor.

Kartläggning, validering och kompletterande utbildning inom komvux

Regeringen planerar att starta en tillfällig försöksverksamhet för att bygga upp en infrastruktur för kartläggning, validering och kompletterande utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux). För att vuxna som behöver omställning ska hitta ett nytt arbete där kunskaperna från deras tidigare arbetsliv kommer till nytta, vill regeringen avsätta medel för en försöksverksamhet med fokus på kartläggning, validering och kompletterande utbildning. Detta bör göras inom satsningen på yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux (regionalt yrkesvux).

Satsning på sommarkurser

Regeringen föreslår att totalt 180 miljoner kronor inklusive studiemedel satsas på sommarkurser 2021 vilket motsvarar 6 000 sommarkursplatser. Det finns i dagsläget cirka 400 sommarkurser som fortfarande är öppna för sen anmälan.  

Det rådande läget på arbetsmarknaden kan innebära att till exempel fler ungdomar ser ett bra tillfälle att läsa en kurs inom högskolan. Studenter som vill läsa in en utbildning med snabbare takt, som vill bredda sina tidigare studier till andra områden, eller som vill genomgå kurser för vidareutbildning, kan göra det under sommarmånaderna.

Fördelning av anslag till forskning och utbildning på forskarnivå

Anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå vid lärosätena är grundfinansieringen för svensk forskning. För 2021 föreslår regeringen en permanent ökning av dessa anslag på 720 miljoner kronor. Från 2024 beräknas ökningen stiga till en nivå på 900 miljoner kronor. Resursökningen innebär satsningar på forskning i hela landet, samtidigt som forskning av hög kvalitet premieras.

Från 2021 höjs den så kallade basresursen från nuvarande 12 000 kronor per helårsstudent till 17 500 kronor per helårsstudent. Detta för att öka möjligheterna till forskningsanknytning och främja kvalitet i utbildningen. Genom en höjning av basresursen ges goda förutsättningar att bedriva forskning och forskarutbilda lärare på alla lärosäten. För vissa enskilda utbildningsanordnare höjs basresursen från 8 000 kronor per helårsstudent till 12 000 kronor per helårsstudent från 2021.

Vid fördelning av medel utifrån kvalitetsindikatorerna 2021 jämförs lärosäten med likartade förutsättningar med varandra, vilket innebär att medel fördelas i konkurrens inom olika grupper av lärosäten. Syftet med grupperingen är att skapa en bättre balans mellan utbildning och forskning vid högskolor och nya universitet för att stärka forskningen i hela landet.