Innehållet publicerades under perioden

-
Pressmeddelande från Finansdepartementet

Positivt bidrag från AP-fonderna till inkomstpensionssystemet

Publicerad

AP-fonderna har både under 2017 och sedan starten 2001 bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet. Det framgår av regeringens årliga skrivelse med utvärdering av AP-fondernas verksamhet som överlämnas till riksdagen i dag.

- AP-fonderna har fortsatt att bidra positivt till inkomstpensionssystemet även under 2017. Samtidigt pågår förändringar av fondernas placeringsregler för att ur både ett avkastnings- och hållbarhetsperspektiv ytterligare förbättra fondernas resultat, säger finansmarknadsminister Per Bolund.

Buffertfondernas avkastning uppgick till 121 miljarder kronor 2017

De senaste årens goda börsutveckling har gett ett starkt bidrag till AP-fondernas resultat. Under 2017 uppgick det samlade resultatet för Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna (buffertfonderna) till 121 miljarder kronor efter kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 9,2 procent. Sedan 2001 när det nuvarande systemet infördes har den genomsnittliga avkastningen varit 6,2 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år. Inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet. Vid 2017 års slut uppgick buffertfondernas kapital till 1 412 miljarder kronor, vilket är 91 miljarder kronor mer än vid föregående årsskifte. Under 2017 utbetalades 30 miljarder kronor från buffertfonderna till inkomstpensionssystemet.

Avkastningen för förvalsalternativet i premiepensionssystemet

Sjunde AP-fonden har sin roll inom premiepensionssystemet. Under 2017 avkastade förvalsalternativ (AP7 Såfa) 16,5 procent, vilket kan jämföras med 9,6 procent som var den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Förvalsalternativets genomsnittliga årsavkastning uppgår till 7,0 procent sedan 2001, vilket kan jämföras med 4,1 procent för de privata fonderna i premiepensionssystemet.

Buffertfondernas kostnader

Buffertfondernas redovisade kostnader uppgick till 1 754 miljoner kronor under 2017. Det var 17 miljoner kronor mer än föregående år och motsvarar en ökning på 1,0 procent. I förhållande till det totala buffertkapitalet minskade kostnaderna från 0,136 till 0,129 procent jämfört med föregående år.

Arbete med ändrade placeringsregler

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss avseende ändrade placeringsregler och ökad hållbarhet i förvaltningen för Första–Fjärde AP-fonderna. Avsikten är att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2019. Pensionsgruppen har även tagit ställning för att vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-fonderna ska utredas under hösten 2018. Avsikten är att dessa lagändringarna ska kunna träda i kraft den 1 juli 2019.

Inkomstpensionssystemet

Inkomstpensionssystemet är i huvudsak ofonderat. Det innebär att inbetalda pensionsavgifter används för att finansiera samma års pensionsutbetalningar. För att hantera skillnaden mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Sjätte AP-fonden skiljer sig från de övriga buffertfonderna då fondens uppdrag är att investera på riskkapitalmarknaden i onoterade företag. Denna fond har inga betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Vid 2017 års slut utgjorde kapitalet i buffertfonderna 15 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, resterande 85 procent utgjordes av avgiftstillgångar.

Kontakt

Martin Kling
Pressekreterare hos finansmarknads- och bostadsminister, biträdande finansminister Per Bolund
Telefon (växel) 08-405 10 00
Per Franzén
Ämnesråd/Finansmarknadsavdelningen
Telefon 08 - 405 54 68
e-post till Per Franzén, via registrator