Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Nederländerna

Nederländerna är en väl utvecklad parlamentarisk demokrati och rättsstat och skyddet av de mänskliga rättigheterna är gott. Levnadsstandarden är hög och civilsamhället verkar fritt och aktivt.

Konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av ras, politisk åsikt, kön, religion eller andra skäl. Diskrimineringslagstiftningen har stärkts så att diskriminering på grund av kön även inkluderar könsidentitet och könsuttryck. Åtgärder har vidtagits för att motverka hets mot folkgrupp och få bort diskriminerande innehåll på internet.

Enligt lag har kvinnor samma rättigheter som män, men kvinnor har ofta lägre befattningar och löner och är arbetslösa i större utsträckning än män. Landet har den högsta andelen deltidsarbetande inom EU och framförallt kvinnor arbetar deltid. Kvinnor är även underrepresenterade i politiska sammanslutningar.

Prostitution och sexköp är lagligt för vad som avses vara samtyckande vuxna. Det är straffbart att köpa sexuella tjänster av personer som säljer sex ofrivilligt eller som är offer för människohandel.

Respekten för yttrande- och tryckfriheten är god. Frågan om balansen mellan yttrandefrihet och hets mot folkgrupp har prövats vid flera tillfällen under senare år, framför allt i återkommande domstolsprövningar av partiledaren för det högerpopulistiska Frihetspartiet, Geert Wilders, som stått åtalad för diskriminering och hatbrott, men frikänts.

Arbetsmarknaden är väl reglerad med ett utvecklat skydd för arbetstagaren.

Utmaningar finns vad gäller antisemitism och diskriminering mot muslimer. 2019 noterades en kraftig ökning av anmälningar avseende antisemitism. Premiärminister Rutte bad 2020 vid Förintelsens minnesdag, å regeringens vägnar, för första gången om ursäkt för den nederländska regeringens handlingar under andra världskriget. Ett förbud mot ansiktstäckande plagg i flera offentliga delar av samhället gäller sedan augusti 2019.

Nederländerna är sedan länge ett progressivt land vad gäller hbtqi-personers lika rättigheter och var även det första landet att erkänna samkönade äktenskap.

Barnets rättigheter är mycket väl tillgodosedda i lagstiftningen. Barnombudsmannen har dock kritiserat regeringen för hanteringen av cirka 25 barn till utländska stridande med nederländskt medborgarskap i Syrien och Irak. Regeringen pekar på stora säkerhetsrisker för myndigheterna vid uppsökande av barnen för ett återförande till Nederländerna.

Antalet flyktingar som ansökt om asyl har minskat kraftigt sedan flyktingkrisen 2015. Debatten om asyl- och flyktingpolitiken är alltjämt livlig. Regeringen har sänkt landets flyktingkvot via UNHCR.

I samband med coronapandemin har flera restriktioner införts som påverkat mötes- som rörelsefriheten. En särskild pandemilag antogs 2020 som skapar legal grund för regeringen och parlamentet att införa begränsningar av de grundlagsskyddade rättigheterna under maximalt tre månader. Innan lagen antogs tillämpades undantag i lagstiftningen som ger regeringen särskilda befogenheter i krissituationer.