Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre SOU 2020:69

Delegationen har samlat in och sammanställt fakta och forskning om seniorers möjligheter i arbetslivet, synen på seniorer på arbetsmarknaden, fördomar mot seniorer och betydelsen av ett längre arbetsliv för både samhället och för individens slutliga pension.

Delegationens överväganden och bedömningar

• Det är en nödvändighet att seniorer som kan och vill arbeta längre
  får göra det
• Synen på senior arbetskraft är otidsenlig
• Det finns skillnader i förutsättningar för ett längre arbetsliv
• Tiden som pensionär har förlängts avsevärt
• Kraven i arbetslivet har förändrats och livslångt lärande blir allt
  viktigare
• Utvecklingen går för långsamt
• Det finns en betydande arbetskraftspotential bland seniorer
• Det är fördelaktigt att arbeta längre
• Äldre har aldrig varit yngre
• Arbetsgivares attityder till senior arbetskraft behöver förbättras
• Åldersdiskriminering och ålderism bör motverkas med breda åtgärder
• Representation av seniorer behöver förbättras
• Chefer behöver bedriva ett åldersmedvetet ledarskap
• En god arbetsmiljö genom hela livet är grundläggande
• Många efterfrågar ökad flexibilitet i slutet av arbetslivet
• Kontinuerlig kompetensutveckling genom hela arbetslivet är
  ett gemensamt ansvar för staten och arbetsmarknadens parter
• Åldersgränser i studiestödssystemet bör kopplas till riktåldern för pension
• Utbudet av kurser bör i större utsträckning anpassas till efterfrågan
• Det finns många knuffar, nudges, mot att gå i pension vid 65 år
• Pensionsrelaterade åldersgränser bör höjas samordnat
• Utformningen av tjänstepensionerna bidrar inte alltid till ett längre
  arbetsliv
• Utformningen av skattelagstiftningen bör ses över
• En fast funktion för främjande av ett längre arbetsliv ska inrättas
• Arbetsmarknadens parter bör ha stort inflytande och ansvar
• Funktionen för främjande av ett längre arbetslivs huvuduppdrag ska vara att påverka beteenden genom att samla och sprida kunskap
• Förekomsten av nudging att gå i tidig pension ska undersökas
• Utvecklingen av seniorers arbetskraftsdeltagande ska följas upp
  regelbundet
• Informationen om de privatekonomiska konsekvenserna av att arbeta längre bör förbättras
• Forskningssatsningar bör överbrygga äldreforskning
  och arbetslivsforskning