Regeringens prioritering: EU-samarbetet
Medlemskapet i Europeiska unionen är avgörande för Sveriges ekonomi, säkerhet och vår röst i världen. Regeringen strävar därför efter att Sverige ska vara en aktiv, engagerad och pådrivande medlem som verkar för att göra EU säkrare, grönare och friare.
- Ansvariga statsråd
- Jessika Roswall
- Ansvariga departement
- Statsrådsberedningen
-
Om EU-samarbetet
Europeiska unionen är inte bara en viktig plattform för politiska reformer – det är också en värdegemenskap. EU har avgörande betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft, för klimatarbetet och för vår förmåga att på ett globalt plan värna våra nationella intressen.
Sedan Rysslands illegala, fullskaliga invasion av Ukraina står EU inför en ny geopolitisk verklighet. I det läget är EU:s utvidgning ett viktigt verktyg för att stärka banden till närområdet och bidra till fred, stabilitet och välstånd. Det gör det också ännu viktigare att värna rättsstatens principer och den inre marknaden, som är EU-samarbetets grundläggande byggstenar. Mot bakgrund av omvärldsläget är regeringens utgångspunkt även att EU:s budget behöver moderniseras och fokusera på områden med tydligt europeiskt mervärde.
-
EU-deklarationen
Statsminister Ulf Kristersson presenterade regeringens prioriteringar i EU-arbetet, den så kallade EU-deklarationen, i riksdagen den 15 november 2023.
Regeringens prioriteringar
Inom ramen för prioriteringarna ska politiska reformer utarbetas och genomföras för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem.
Åtgärder i fokus
EU:s roll i det försämrade säkerhetsläget
Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ytterst en attack på de demokratiska värderingar som EU bygger på, och regeringen verkar för ett kraftfullt europeiskt svar på den ryska aggressionen. EU behöver stödja Ukraina på alla fronter. Regeringen är därför drivande i EU för effektiva sanktioner, militärt stöd och för att ställa ansvariga för det ryska aggressionsbrottet till svars.
Ett grönare EU med mer fossilfri energi
Regeringen ser EU som Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform – och EU som en av världens viktigaste klimataktörer. Därför var en av det svenska ordförandeskapets största framgångar att ta EU:s klimatpaket Fit for 55 i mål. Det skapar förutsättningar för att EU ska bli världens första klimatneutrala kontinent 2050 samtidigt som alla medlemsländer är med och tar ansvar.
Starkare europeisk konkurrenskraft
Regeringen arbetar för att stärka EU:s konkurrenskraft och tog initiativ till en långsiktig konkurrenskraftsstrategi som EU-kommissionen lade fram i mars 2023. Strategin omfattar områden som den inre marknaden, handel och kompetensförsörjning och ska följas upp årligen på Europeiska rådet.
EU:s utvidgning och rättsstatens principer
Det är inte längre en fråga om, utan när och hur EU ska växa. Att sprida stabilitet, demokrati och respekt för rättsstatens principer ligger i vårt gemsamma intresse. EU kan och ska inte tolerera att enskilda stater kränker dessa grundläggande principer.
Brottsbekämpning
Sjuttio procent av de kriminella nätverken i EU är verksamma i minst tre länder. När EU:s stats- och regeringschefer nästa sommar beslutar om de politiska prioriteringarna för de närmsta åren, måste kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten vara en prioriterad fråga. Regeringen arbetar intensivt med förslag på hur det EU-samarbetet kan vässas.
Migration
EU måste ta kontroll över Europas yttre gräns. Det är viktigt för EU, men också helt nödvändigt för Sverige. Under det svenska ordförandeskapet togs ett stort steg närmare en ny, ansvarsfull och restriktiv asyl- och migrationspolitik. Målet är att stärka EU:s yttre gräns och att införa ett snabbspår i mottagandet för att skilja ekonomiska migranter från flyktingar.
