Global översyn i fokus på COP28

Sveriges huvudbudskap i det globala klimatarbetet är brådska och möjligheter – brådska utifrån vetenskapen, möjligheter utifrån vad omställningen ger i termer av jobb och tillväxt, liksom att omställningen är möjlig. G20-länderna står för 80 procent av globala utsläpp och har därmed ett särskilt ansvar att minska sina utsläpp. Svenska företag har redan lösningar som kan underlätta och snabba på omställningen i världens länder.

EU talar med en röst i klimatförhandlingarna. Sverige ingår i EU:s delegation och har förhandlat fram en gemensam linje tillsammans med övriga medlemsländer. Den ger ett tydligt mandat att driva på för ett ambitiöst utfall från COP28 som omfattar bredden av det globala klimatarbetet – utsläppsminskningar, anpassning och finansiering.

Sverige deltar med företrädare för både regeringen, regeringskansliet, riksdagen, Sametinget och flera statliga myndigheter. Även ungdomsrepresentanter medverkar i delegationen. Dessutom deltar Business Sweden med en delegation med 23 svenska bolag som representerar såväl storföretag som mindre entreprenörsdrivna företag inom en rad olika branscher. Gemensamt är att företagen kan erbjuda olika lösningar som möjliggör klimatomställningen.

En central fråga på COP28 är den globala översynen (GST, Global stocktake) av parternas klimatåtgärder. Den ska enligt Parisavtalet från 2015 göras vart femte år. Den första översynen avslutas under COP28 och den utvärderar världens framsteg när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser, öka motståndskraften mot klimatpåverkan och säkra omställningen av finansiella flöden för att kunna minska utsläppen

Utfallet från den globala översynen ska spela in till utformningen av ländernas kommande nationella planer (NDC:s, Nationally Determined Contributions), vilka ska lämnas in senast år 2025 inför COP30. Det är viktigt för Sverige att resultatet från den globala översynen leder till höjda globala ambitioner.

EU och dess medlemsstater lämnade in en gemensam NDC i december 2020 som innehöll ett utsläppsminskningsmål om minst -55 procent till 2030 jämfört med 1990. I sin uppdaterade NDC inför COP28 slog EU fast att Fit for 55-paketet nu är på plats. EU-kommissionen har bedömt att paketet kan leda till att utsläppen minskar med 57 procent till 2030.

En annan viktig punkt på COP28 är förhandlingarna om utfasning av fossila bränslen. Flertalet länder förespråkar utfasning av alla fossila bränslen i sin helhet, medan producentländer vill fokusera på utfasning av utsläpp och därmed fånga in utsläppen med CCS-teknik eller motsvarande.

På dagordningen för klimatmötet står även klimatfinansiering, exempelvis genom biståndsmedel som är ett centralt element i genomförandet av Parisavtalet. Det ska bidra till utsläppsminskningar och klimatanpassning i utvecklingsländer, särskilt i sårbara länder som de minst utvecklade länderna och små östater. Givarländerna bekräftade nyligen att målet om 100 miljarder USD per år i klimatfinansiering nås under 2023.

Mötet ska också besluta om ett nytt ramverk för klimatanpassning, som Sverige hoppas ska innehålla mål och uppföljning som underlättar för länder att stärka sitt anpassningsarbete. Andra dagordningspunkter handlar bland annat om en ny fond för att förebygga, motverka och avhjälpa skador och förluster, internationella samarbetsformer inom ramen för Parisavtalets artikel 6, transparens i rapportering och annat stöd för klimatomställningen, som kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring