Folkrätt
Folkrätten består av regler och principer som reglerar hur stater och vissa andra internationella aktörer ska samarbeta och agera gentemot varandra. Folkrätten baseras främst på traktater (överenskommelser) och sedvanerätt. Folkrätten kräver bland annat respekt för FN-stadgan och dess regler om territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning. Folkrätten innehåller också regler om ansvarsutkrävande för internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I folkrätten ingår bland annat mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt, internationell straffrätt och traktaträtt.
Ansvariga för folkrätt
Genvägar
Aktuellt om folkrätt
Genèvekonventionerna fyller 70 år
Genèvekonventionerna från 1949 om skydd för krigens offer firar 70 år idag. Genèvekonventionerna utgör en viktig del av den internationella humanitära rätten, även kallad krigets lagar, som syftar till att begränsa mänskligt lidande under väpnad konflikt.
Årligt möte för statsparterna för internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag
Den 5-12 december möttes statsparterna för internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag för sitt årliga möte. Förutom att besluta om domstolens budget för 2019, kom mötet att präglas av ICC:s 20-årsdag som hade uppmärksammats i flera fora och länder under det gångna året. Andra viktiga frågor som diskuterades var behovet av fortsatt stärkt samarbete med domstolen och vikten av statsparternas stöd för domstolens oberoende och integritet i en omvärld där den regelbaserade världsordningen står under allt större tryck.
Sverigeledda förhandlingar
Sverige har under hösten lett förhandlingarna i FN:s generalförsamling om en resolution om internationell humanitär rätt till stöd för de s.k. tilläggsprotokollen till Genèvekonventionerna. Resolutionen antogs i generalförsamlingen den 13 november 2018. Den internationell humanitära rätten utgör en central del i den multilaterala världsordningen och reglerar krigets lagar. På svenskt initiativ har resolutionen uppdaterats med några för Sverige prioriterade frågor så som skydd av sjukvård i konfliktsituationer och Röda korsets arbete mot könsbaserat våld.
Folkrättsveckan vid FN:s generalförsamling – Formell debatt med FN:s folkrättskommission
Den årliga folkrättsveckan inom ramen för FN:s Generalförsamlings sjätte utskott hölls 22-26 oktober i New York. FN:s medlemsstaters rättschefer i Utrikesdepartementen möttes för att diskutera folkrättsliga frågor och för den formella debatten med FN:s folkrättskommission (International Law Commission, ILC). De nordiska länderna, Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge, håller gemensamma anföranden i debatten som kretsar kring folkrättskommissionens årsrapport. Läs årets nordiska anföranden om folkrättskommissionens sjuttionde årsrapport nedan.
Sverige ordförande för det nordiska rättschefsmötet i Kiruna 2018
Deltagarna vid det nordiska rättschefsmötet i Kiruna 2018. Foto: Regeringskansliet I år var det Sveriges tur att stå värd för det nordiska rättschefsmötet. UD:s rättschef Elinor Hammarskjöld och medarbetare på UD:s enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt diskuterade aktuella folkrättsliga frågor med nordiska motparter. De 17 deltagarna berörde bl.a. arbetet med den internationella brottmålsdomstolen (ICC), folkrättsliga frågor som aktualiseras i säkerhetsrådet och generalförsamlingens sjätte utskott samt förberedelserna för Rödakors- och rödahalvmånekonferensen 2019.
Sverige i FN:s säkerhetsråd
Efter att ha röstas in i FN:s säkerhetsråd med stor marginal sitter Sverige under 2017 och 2018 som icke-permanent medlem i säkerhetsrådet tillsammans med de fem permanenta medlemsländerna Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA, samt nio andra icke-permanenta medlemmar.
Regeringen återupprättar en folkrätts- och nedrustningsdelegation
Regeringen beslutade torsdag den 17 december att inrätta en folkrätts- och nedrustningsdelegation med uppgift att följa och analysera utvecklingen på det humanitärrättsliga området och på nedrustningsområdet.
Internationella tribunaler och domstolar
Sverige samarbetar sedan mitten av nittiotalet med de internationella brottmålstribunalerna för f.d. Jugoslavien och Rwanda, vilka inrättades av FN:s säkerhetsråd 1993 respektive 1994. Vidare har Sverige möjlighet att samarbeta med Specialdomstolen för Sierra Leone och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som är en permanent domstol, inrättad genom en multilateral överenskommelse.
Totalförsvarets folkrättsråd
Information om den humanitära rätten är en ny publikation i Totalförsvarets folkrättsråds skriftserie. Skriften beskriver den humanitära rättens grundläggande regler och svarar på frågor om vad den humanitära rätten är och hur den regleras internationellt och i Sverige.
Innehåll om folkrätt
Totalt 24 träffar.
-
Förslag att aggressionsbrott kriminaliseras i svensk rätt
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss som beslutas i dag att Sverige bland annat ska ansluta sig till de ändringar i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som ger domstolen rätten att döma över aggressionsbrott. Samtidigt föreslås att aggressionsbrott ska kriminaliseras i svensk rätt.
-
Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt
Att stärka den internationella straffrätten genom att bekämpa straffrihet och verka för lagföring av personer som begår allvarliga brott mot folkrätten är ett viktigt medel för att upprätthålla fred och säkerhet.
-
Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt, SOU 2018:87
Genom Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (SÖ 2002:59, Romstadgan) inrättades Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som en permanent institution för lagföring av enskilda för de allvarligaste internationella brotten. Sverige undertecknade stadgan den 7 oktober 1998 och deponerade ratifikationsinstrumentet hos FN:s generalsekreterare den 28 juni 2001.
-
Årligt möte för statsparterna för internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag
Den 5-12 december möttes statsparterna för internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag för sitt årliga möte. Förutom att besluta om domstolens budget för 2019, kom mötet att präglas av ICC:s 20-årsdag som hade uppmärksammats i flera fora och länder under det gångna året. Andra viktiga frågor som diskuterades var behovet av fortsatt stärkt samarbete med domstolen och vikten av statsparternas stöd för domstolens oberoende och integritet i en omvärld där den regelbaserade världsordningen står under allt större tryck.
· Artikel från Utrikesdepartementet
-
Sverige i FN:s säkerhetsråd – vecka 50
Veckan som gick i säkerhetsrådet: Arriamöte om förhindrande av folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten, Afghanistan, Sudan/Darfur, Internationella avvecklingsmekanismen för brottmålstribunaler (IRMCT/MICT), Iran/icke-spridning, Haiti/MINUSJUSTH, resolution om polis, rättsliga frågor och kriminalvård, Centralafrika/UNOCA, resolution om Centralafrikanska republiken (MINUSCA, resolution om gränsöverskridande humanitärt stöd till Syrien, Libanon, Jemen, Sudan/ICC. Golanhöjderna/UNDOF, Kosovo.
· Artikel från Utrikesdepartementet
-
Sverige ordförande för det nordiska rättschefsmötet i Kiruna 2018
I år var det Sveriges tur att stå värd för det nordiska rättschefsmötet. UD:s rättschef Elinor Hammarskjöld och medarbetare på UD:s enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt diskuterade aktuella folkrättsliga frågor med nordiska motparter. De 17 deltagarna berörde bl.a. arbetet med den internationella brottmålsdomstolen (ICC), folkrättsliga frågor som aktualiseras i säkerhetsrådet och generalförsamlingens sjätte utskott samt förberedelserna för Rödakors- och rödahalvmånekonferensen 2019.
· Artikel från Utrikesdepartementet
-
Avtal om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan, Prop.2017/18:285
Genom avtalet upprättas ett ramverk för förbindelserna mellan EU och Kuba. Syftet med avtalet är att konsolidera redan existerande relationer med Kuba samt att skapa ett instrument som underlättar för EU att stödja reformprocesser i landet och främja europeiska värderingar och intressen.
-
Ny strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar social utveckling
Agenda 2030 och dess hållbarhetsmål kan bara uppnås genom samverkan och genom tydliga kopplingar mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling – ekologisk, ekonomisk och social utveckling.
-
Utrikesdepartementet i Almedalen
Under Almedalsveckan medverkar utrikesdepartementets statsråd och tjänstemän i olika seminarier och evenemang. Utrikesdepartementet arbetar med frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter, utrikes- och säkerhetspolitik, internationellt utvecklingssamarbete samt handel och främjande. Almedalsveckan sammanfaller med Sveriges ordförandemånad i FN:s säkerhetsråd, vilket kommer att uppmärksammas på flera sätt.
-
Remiss av SOU 2018:33 Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan
Här kan du ta del av de remissvar som inkommit till Justitiedepartementet för betänkandet Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan (SOU 2018:33). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.
· Remiss från Justitiedepartementet
