Hoppa till huvudinnehåll

Om regeringens prioritering: EU-samarbetet

Publicerad

Medlemskapet i Europeiska unionen är avgörande för Sveriges ekonomi, säkerhet och vår röst i världen. Regeringen strävar därför efter att Sverige ska vara en aktiv, engagerad och pådrivande medlem som verkar för att göra EU säkrare, grönare och friare.

Europeiska unionen är inte bara en viktig plattform för politiska reformer – det är också en värdegemenskap. EU har avgörande betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft, för klimatarbetet och för vår förmåga att på ett globalt plan värna våra nationella intressen.

Sedan Rysslands illegala, fullskaliga invasion av Ukraina står EU inför en ny geopolitisk verklighet. I det läget är EU:s utvidgning ett viktigt verktyg för att stärka banden till närområdet och bidra till fred, stabilitet och välstånd. Det gör det också ännu viktigare att värna rättsstatens principer och den inre marknaden, som är EU-samarbetets grundläggande byggstenar. Mot bakgrund av omvärldsläget är regeringens utgångspunkt även att EU:s budget behöver moderniseras och fokusera på områden med tydligt europeiskt mervärde.

Våren 2023 var Sverige ordförande i EU:s ministerråd och ledde då förhandlingarna om EU:s lagstiftning. Genom ordförandeskapet fick regeringen möjlighet att sätta dagordningen och valde att prioritera fyra områden: säkerhet, grön omställning, konkurrenskraft och rättsstatens principer. Dessa är också vägledande för regeringens EU-politik efter ordförandeskapet.

EU:s roll i det försämrade säkerhetsläget

Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ytterst en attack på de demokratiska värderingar som EU bygger på, och regeringen verkar för ett kraftfullt europeiskt svar på den ryska aggressionen. EU behöver stödja Ukraina på alla fronter – ekonomiskt, politiskt, humanitärt och militärt. Regeringen är därför drivande i EU för effektiva sanktioner, militärt stöd och för att ställa ansvariga för det ryska aggressionsbrottet till svars.

En trovärdig, meritbaserad utvidgningsprocess ligger i Sveriges intresse för att främja ett säkrare Europa. Kandidatländernas förankring i den europeiska gemenskapen ska befästa deras demokratiska utveckling, samtidigt som den bidrar till stabilitet och välstånd i EU. Sverige har ett särskilt intresse av att stödja Ukrainas EU-närmande.

Regeringen prioriterar även arbetet för att stärka EU:s inre säkerhet och bekämpa den organiserade brottsligheten. Sverige ska fortsätta driva på för att ge brottsbekämpande myndigheter bättre förutsättningar för att spåra och återta tillgångar från kriminella, förstärka arbetet mot penningtvätt och se till så att modern teknik och digital information kan användas på ett rättssäkert sätt.

Ett grönare EU med mer fossilfri energi

Regeringen ser EU som Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform – och EU som en av världens viktigaste klimataktörer. Därför var en av det svenska ordförandeskapets största framgångar att ta EU:s klimatpaket Fit for 55 i mål. Det skapar förutsättningar för att EU ska bli världens första klimatneutrala kontinent 2050 samtidigt som alla medlemsländer är med och tar ansvar.

Om den gröna omställningen ska bli möjlig krävs en ny europeisk energipolitik. Sverige har respekt för att varje land väljer sin egen energimix, men är en stark röst för att utveckla europeisk kärnkraft. På samma sätt är skogsbruket centralt för klimatarbetet, och tillgång till biomassa är därför av stor vikt för att kunna förverkliga ett skifte bort från fossila material och bränslen.

Starkare europeisk konkurrenskraft

Regeringen arbetar för att stärka EU:s konkurrenskraft och tog initiativ till en långsiktig konkurrenskraftsstrategi som EU-kommissionen lade fram i mars 2023. Strategin omfattar områden som den inre marknaden, handel och kompetensförsörjning och ska följas upp årligen på Europeiska rådet.

Framöver kommer regeringen att arbeta för att fördjupa den inre marknaden, att EU:s medlemsländer ska satsa mer på forskning och utveckling och att EU ska sluta fler handelsavtal. Ett särskilt prioriterat område är att minska rapporteringsbördan för företag och minska regelkrånglet på den inre marknaden. Europeiska företag ska ha regler och villkor i världsklass.

Rättsstatens principer är bottenplattan för EU-samarbetet

Demokratiska värden och rättsstatens principer utgör grunden för EU-samarbetet, som vilar på ömsesidigt förtroende om att våra gemensamma regler ska respekteras i hela unionen. EU kan och ska inte tolerera att enskilda stater kränker dessa grundläggande principer.

Sverige ska fortsatt prioritera EU:s rätt att villkora utbetalningar av gemensamma medel med krav på att man respekterar rättsstatens principer och att reformer för att stärka rättsstaten är centrala för kandidatländer som vill bli medlemmar i EU.

Regeringens prioritering: EU-samarbetet

Inom ramen för prioriteringen ska politiska reformer utarbetas och genomföras för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem.

  • EU:s roll i det försämrade säkerhetsläget
  • Ett grönare EU med mer fossilfri energi
  • Starkare europeisk konkurrenskraft
  • EU:s utvidgning och rättsstatens principer
  • Brottsbekämpning
  • Migration

Regeringens prioriteringar

Regeringspartierna har, tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna, enats om ett antal samarbetsprojekt. Inom ramen för dessa ska politiska reformer utarbetas och genomföras för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem.

Laddar...