Ordning i klassrummet

Att öka tryggheten i Sverige och bekämpa kriminaliteten är en prioriterad fråga för regeringen. En viktig del i detta är det brottsförebyggande arbetet. Här finns ett urval av regeringens breda insatser med fokus på bland annat skola, arbetsmarknad, jämställdhet, utanförskap och integration.

En skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är en förutsättning för elevers lärande, men otryggheten i den svenska skolan har ökat över tid. Regeringen ger därför en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att varaktigt stärka tryggheten och studieron i skolan. Uppdraget innebär bland annat att stärka rektorer och lärares ansvar och befogenheter, skapa tydligare ordningsregler, tryggare skolmiljöer och ökade insatser som riktar sig till särskilt våldsamma elever.

En särskild utredare ska utreda och föreslå åtgärder för ett stärkt ledarskap och ett effektivare arbete med trygghet och studiero i skolan. Syftet är att åstadkomma en varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder. Utredaren ska också lämna förslag om ett nationellt frånvaroregister.

Måndag den 6 november bjuder skolminister Lotta Edholm in till en pressträff för att presentera direktiven till en utredning om förbättrad trygghet och studiero i skolan. På pressträffen medverkar även socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna och Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

En bra skolgång stärker barn och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. Regeringen har gjort satsningar och vidtagit åtgärder som syftar till att fler ska klara skolan.

För att göra arbetsmiljön och arbetsvillkoren bättre för de lärare som arbetar i skolor med socioekonomiska utmaningar föreslår regeringen att 165 miljoner kronor per år avsätts under en treårsperiod. Medlen kan användas utifrån de lokala behoven, till exempel för att minska personalomsättningen eller anställa fler lärare och annan personal som kan avlasta lärarna.

Allt yngre personer påträffas i samband med grova våldsbrott och kriminella nätverksuppgörelser. Regeringen vill vända den negativa utvecklingen och har beslutat om tilläggsdirektiv till Skolsäkerhetsutredningen för att öka möjligheterna för samhället att tidigt identifiera barn och unga som är i behov av stöd så att de kan få samordnade insatser i brottsförebyggande syfte.

Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan och ha studiero i undervisningen. Lärarna ska kunna lägga sin tid på att undervisa, inte på att hantera ordningsproblem. Regeringen har gjort satsningar och vidtagit åtgärder som syftar till att göra skolan en trygg och säker plats.

Elever med hög frånvaro i skolan kan få svårt att klara målen i utbildningen och löper därmed större risk att hamna i utanförskap. För att förbättra tryggheten och studieron i skolan och för att öka elevernas närvaro i skolan satsar regeringen på skolsociala team. För 2023 har 75 miljoner kronor avsatts.

Regeringen har beslutat om en ny statsbidragsförordning. Bidrag enligt förordningen ska gå till personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Syftet är bland annat att öka tryggheten och studieron i skolan och stärka arbetet med stöd och anpassningar så att fler elever når utbildningens mål. Totalt omfattar satsningarna 535,5 miljoner kronor för 2023.

För att vända den negativa brottsutvecklingen måste de förebyggande insatserna bedrivas lika systematiskt som de brottsbekämpande. Regeringen ger nu Skolverket i uppdrag att kartlägga vilken roll skolan har i det brottsförebyggande arbetet i Sverige samt hur motsvarande arbete ser ut i övriga nordiska länder och andra jämförbara länder.

I dag är skolan en vanlig brottsplats när barn och unga utsätts för brott. För att skapa en mer trygg och säker skolmiljö beslutar regeringen att utreda hur skolornas brottsförebyggande arbete kan lagstadgas.