Uppdrag för att utveckla arbetet med existentiell hälsa i folkhälsopolitiken

– Forskning visar att insatser för en god existentiell hälsa leder till ökad livskvalitet och stärker människors möjligheter att hantera livets svårigheter. Världshälsoorganisationen, WHO, ser existentiell hälsa som en viktig del av hälsobegreppet men i Sverige har vi varit sämre på att beakta den här aspekten av folkhälsoarbetet. Det är en viktig komponent som har saknats och som behövs för att se till hela människan och alla hennes behov – andliga och själsliga likaväl som materiella, säger socialminister Jakob Forssmed.

Intresset för existentiell hälsa har på senare tid ökat i samhället, bland annat som en konsekvens av svåra samhällsutmaningar som covid-19-pandemin. Existentiell hälsa kan beskrivas som förmågan att tro på, ta vara på, förhålla sig till och känna mening med livet. Det kan inbegripa dimensioner av inre lugn och tillit. Det är en viktig del av varje persons möjlighet att förhålla sig till sin omgivning och uppleva välbefinnande, inte minst psykiskt.

Existentiell hälsa behöver tas på större allvar

Regeringen har sedan den tillträdde genomfört flera satsningar inom folkhälsoområdet som syftar till att skapa förutsättningar för att främja människors hälsa och behov av gemenskap. Inte minst inom arbetet för psykisk hälsa och suicidprevention samt arbetet med att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet.

I ett framgångsrikt arbete för att främja hälsa behöver den existentiella hälsan tas på större allvar. I regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten ingår därför att utifrån en svensk kontext definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning för att utveckla kunskapen om och arbetet med existentiell hälsa samt lämna förslag på hur myndigheten kan arbeta med existentiella perspektiv för att bidra till en god och jämlik hälsa i samhället.

Folkhälsomyndigheten ska inhämta kunskap och erfarenheter från berörda myndigheter samt kommuner och regioner. Även forskarsamhället och civilsamhällsorganisationer ska bjudas in till dialog. Vid genomförandet av uppdraget ska också jämställdhets- barnrätts- och funktionshinderperspektivet beaktas.

Folkhälsomyndigheten ska slutredovisa uppdraget senast den 3 mars 2025.